New York, 2010210 (IPS) – För många unga i världens utvecklingsländer har tillgången på preventivmedel och reproduktiv hälsovård försämrats ytterligare under den pågående pandemin. Experter menar att världens länder måste arbeta mer förebyggande för att bemöta krissituationer.
Enligt FN:s befolkningsfond, UNFP, föds det varje dag 20 000 barn av mammor som ännu inte hunnit fylla 18 år i världens utvecklingsländer. Det innebär 7,3 miljoner sådana födslar varje år – samtidigt som komplikationer i samband med graviditeter och förlossningar förblivit den främsta dödsorsaken bland tonårsflickor.
Experter menar att tillgången på preventivmedel och reproduktiv hälsovård har försämrats ytterligare under pandemin, på grund av de nedstängningar som har genomförts. I många fall innebär det att en redan dålig situation har förvärrats ytterligare.
Christine Power, vid Population Reference Bureau, PRB, säger att världens ungdomar måste erbjudas bättre förutsättningar.
– När de söker riktig information om sina sexuella och reproduktiva rättigheter stigmatiseras de, de utsätts för inför hinder när de efterfrågar kvalitetsvård och om de drabbas av en ofrivillig graviditet erbjuds de ofta för få alternativ, säger Christine Power till IPS.
Förra veckan hölls ett digitalt internationellt forum om familjeplanering. Vid mötet berättade Mastewal Zenebe Bekele från den internationella alliansen IYAFP att ett av de största problemen för ungdomar i Etiopien är att de inte har tillgång till korrekt information om sexuell och reproduktiv hälsa. En studie i fem afrikanska länder har visat att den information som de unga får främst kommer från medierna. Enligt Mastewal Zenebe Bekele innebär det att ungdomarna inte får de kunskaper de behöver om bland annat preventivmedel.
Sophia Sadinsky vid Guttmacher Institute var en annan av talarna vid forumet – och hon betonade att tillgången på preventivmedel och reproduktiv hälsovård blivit ännu sämre för många under pandemin.
– Myndigheterna bör använda de metoder som vunnit mark under pandemin för att nå ut med service – bland annat genom mobila kliniker och telefoncenter för patientsamtal, sade hon.
Sarah Ashraf vid internationella Rädda Barnen säger till IPS att världens länder måste se till att ha en bättre krisberedskap.
– Det måste finnas system för att bemöta kriser, som kan aktiveras vid behov. Genom att stötta lokala organisationer kan servicen finnas närmare befolkningarna när det behövs.
Simon Binezero Mambo, ordförande för Ungdomsalliansen för reproduktiva rättigheter i Kongo-Kinshasa, påpekade samtidigt att digitala lösningar inte fungerar i länder där tekniken till stora delar saknas.
– I dessa länder bör sexuella och reproduktiva rättigheter för unga inkluderas i åtgärdsplanerna – genom att lokalt baserad personal utbildas för att bemöta behoven.
Christine Power säger till IPS att det fortfarande råder stora skillnader mellan de åtaganden världens regeringar har gjort och den stigmatisering som många unga möts av när de kräver att få ta dela av sina rättigheter – och att detta måste förändras.
Hon menar att en metod är att utbilda ungdomar så att de kan föra vidare sina kunskaper till andra.
