Bangkok, 210209 (IPS) – Protesterna mot statskuppen i Myanmar fortsätter att växa – trots att militären har förbjudit stora folksamlingar. Nu växer oron för att polis och militär ska slå ned hårt mot proteströrelsen.
Mängder av människor har begett sig ut på gatorna i många av Myanmars städer för att protestera mot militärens statskupp. De kräver att Aung San Suu Kyi och hennes parti NLD ska få bilda en civil regering efter att man i november vann valet med stor majoritet.
Proteströrelsen har fortsatt att växa sedan kuppen förra måndagen och situationen i landet börjar påminna om hur det såg ut 1988, då miljontals människor gick ut på gatorna med krav på demokrati. Den gången slog militären till mycket brutalt mot demonstranterna och tusentals människor sköts ihjäl.
Ännu en gång har kampen för demokrati i Myanmar nått ett avgörande vägskäl, efter att arméchefen Min Aung Hlaing genom kuppen tagit över alla maktbefogenheter. Juntan hävdar att militären ska behålla makten under ett års tid, varpå nya val ska hållas.
Protesterna startade då människor spontant började föra oväsen genom att slå på kastruller och trummor, tuta i bilar och genom att sjunga på kvällarna. Sedan har allt fler begett sig ut på gatorna för att visa sitt stöd för NLD.
– De flesta i Myanmar är anhängare av demokrati och vill att armén drar sig ur politiken för gott, säger demonstranten Shwe Yee Myint Saw till IPS.
En stor majoritet av demonstranterna är under 30 år gamla.
– De unga förstår vad vi har gått miste om på grund av militärens långa vanstyre och vi har inte råd att låta det fortgå, säger Shwe Yee Myint Saw.
På samma sätt som 1988 är Aung San Suu Kyi en centralgestalt för protesterna. Hon sattes i i husarrest i samband med kuppen och har sedan dess anklagats för illegal import av
walkie-talkies. Om hon döms skulle hon kunna förbjudas att ställa upp i kommande val.
I samband med kuppen greps också en lång rad andra NLD-politiker och många demokratiaktivister och människorättsförsvarare. Många har sedan dess släppts igen, men belagts med husarrest.
Juntan har i perioder strypt internet, men trots det har en växande rörelse av fredliga protester organiserats med hjälp av sociala medier.
– Vi har utnyttjat vår digitala kraft för att motsätta oss juntan ända sedan deras kupp. Och det måste vi fortsätta att göra för att sätta en omedelbar punkt för denna kultur av statskupper, säger människorättsförsvararen Thinzar Shunlei Yi, som är en av de främsta organisatörerna av motståndsrörelsen, till IPS.
Protesterna på sociala medier utvecklades snabbt till en kampanj av civil olydnad. Redan dagen efter kuppen meddelade landets sjukhuspersonal att de inte var beredda att arbeta under juntan.
– Vi bryr oss mycket om patienterna, men vi kan inte arbeta under en militärstyrd regering igen, säger läkaren Mya Oo till IPS.
Mya Oo inledde en strejk från sitt arbete på ett sjukhus i Mandalay dagen efter kuppen.
– Vi känner alla att vi måste göra allt vi kan för att skydda vår demokrati.
Även personal på skolor, universitet och olika myndigheter har slutit upp bakom protesterna. Foton sprids som visar hur olika personalgrupper gemensamt samlats för att protestera. De är försedda NLD:s symbol med röda band och de håller upp tre fingrar i luften – samma tecken som används av demokratiaktivister i Hongkong och Thailand. Mängder av myndighetsanställda har dessutom lämnat sina befattningar
Ilskan är mycket stor över att militären inte har respekterat valresultatet.
– Vi röstade på Aung San Suu Kyi och nu försöker militären att stjäla valet från oss och sätta oss under samma hårda styre som tidigare. Vi accepterar inte det. Vi har fått känna av den demokratiska friheten och vi vet att det är den enda vägen framåt för att vårt land ska kunna utvecklas, säger universitetsstudenten Sandar till IPS.
Enligt partiföreträdare har Aung San Suu Kyi ställt sig bakom protesterna från sin husarrest i huvudstaden Naypyidaw.
Än så länge har inte militären lyckats stoppa proteströrelsen, men i takt med att den växer ökar också oron för hur säkerhetsstyrkorna kommer att agera mot de fredliga demonstranterna.
