New Delhi, 200128 (IPS) – På tisdagen skulle Republikens dag uppmärksammas i den indiska huvudstaden New Delhi. I stället kom dagen att präglas av att tusentals bönder intog stadens gator och marscherade mot det historiska Röda fortet. Bönderna protesterar mot avregleringar av jordbruket – men deras missnöje har vuxit länge.
Republikens dag firas i samband med årsdagen av att Indiens författning började gälla och traditionellt brukar den uppmärksammas genom militärparader i huvudstaden.
I år var det dock en helt annan parad som stod i centrum – i form av stora mängder traktorer och protesterande bönder. Det förekom sammanstötningar mellan polisen och mindre grupper av demonstranter, men överlag var protesterna fredliga. Polisen använde dock tårgas för att skingra demonstranter och en person uppges ha blivit dödad i samband med att en traktor slog runt.
– Regeringen vill visa upp vapen som ett bevis för vilket bra jobb de har gjort. Men vi vill visa världen att ett land inte blir stort av vapen utan genom att respektera sina bönder och genom att stärka deras försörjningsmöjligheter, säger den kvinnliga småbonden Mandeep Kaur, till IPS.
Under de senaste månaderna har hon vid flera tillfällen rest från sitt hem i staden Ludhiana till huvudstadens utkanter för att delta i böndernas protester.
– Den här vägen är mitt hem nu, och den kommer att avgöra min framtid, säger den 27-årige bonden Sukhvinder Singh till IPS.
Han kommer från distriktet Moga i Punjab men har sedan i november bott i ett tält i Singhu, strax utanför huvudstaden. Han är här för att protestera mot de nya lagar för en avreglering av jordbruket som regeringen lade fram i höstas.
Sukhvinder Singh bor i tältet tillsammans med fem andra bönder som är här av samma skäl.
De har sällskap av många tusentals bönder som också har slagit läger i Singhu för att protestera. Orten har förvandlats till en tältstad.
De protesterande består av en lång rad grupper som alla är samlade under samma krav – att lagarna gällande avreglering, upphandling och försäljning av jordbruksprodukter helt ska dras tillbaka.
Protesterna i New Delhis utkanter inleddes i slutet av november, men det handlar om en rörelse som har vuxit under flera års tid.
Experter är överens om att de indiska bönderna sedan länge har varit hårt drabbade av de instabila priserna på deras produkter och av att de har svårt att nå ut med sina varor på marknaderna. Många bönder har drabbats av svåra ekonomiska förluster och är djupt skuldsatta.
Vissa bedömare menar att staten måste hjälpa bönderna och kompensera dem för deras förluster. Andra anser i stället att regeringen bör låta marknaden sköta sig själv, med så få statliga ingrepp som möjligt.
Fram till nu har de statliga interventionerna inom bland annat inneburit av ett system där myndigheterna inför varje säsong meddelat bönderna minimipriser för en rad grödor. Staten har även köpt in jordbruksprodukter som sedan använts som stöd till landets fattiga. Systemet har också inneburit en reglering av grossistpriserna och en statlig kontroll över exporten och importen av produkter.
De nya reglerna är dock mer inriktade mot frihandel. De går därmed stick i stäv med böndernas krav på att minimipriserna strikts ska följas och att de statliga inköpen ska öka.
– Indiens bönder har protesterat i flera år, utan att någon brytt sig. På senare år har mjölkbönder hällt ut pallar med mjölk på gatorna och odlare krossat sina färska grönsaker under bandvagnar – allt för att protestera mot de svajiga priserna som lett till att de gjort stora förluster, säger Kavitha Kuruganti, som är en känd aktivist och jordbruksexpert vid nätverket ASHA-Kisan Swaraj.
Det är en nationell organisation som samlar jordbruksgrupper från hela landet.
– Varje gång har protesterna slutat med löften från regeringen om att de ska granska frågorna, säger Kavitha Kuruganti till IPS.
Sedan 2003 regleras grossistpriserna på böndernas produkter av en kommitté, APMC.
Enligt reglerna ska handeln mellan bönder och uppköpare ske på en särskild marknadsplats, en så kallad mandi. Att affärerna genomförs på en offentlig plats har inneburit ett visst skydd för att bönderna inte ska bli lurade. Det finns hundratals sådana marknadsplatser i landet, som alla sköts av en förgrening av APMC-myndigheten.
Men med tiden har korruptionen blivit utbredd på dessa mandis då grupper av affärsmän har börjat samverka med myndigheternas företrädare. Bönderna har då inte haft någon möjlighet att påverka de priser uppköparna erbjuder.
För att bemöta detta har regeringen nu gett klartecken för alternativ i form av privata marknader som ska kunna konkurrera om inköpen av böndernas produkter, samtidigt som stora inköpare även ska ges möjlighet att köpa in sina varor direkt från bönderna.
Dessa förslag lade först fram av en statlig expertkommitté redan 2004. Men kommittén rekommenderade samtidigt högre minimipriser åt bönderna och skyddsregler som skulle ge stöd åt de bönder som bedriver odlingar åt privata företag. Inget av detta finns dock med i de nya lagarna.
Indiens bönder oroar sig nu för att de kommer att bli tvingade att acceptera de priser som stora företag är beredda att betala – vilket har fått protestvågen att växa.
I slutet av förra året förstörde bönder i delstaten Punjab hundratals mobilmaster som tillhör landets största mobiloperatör. Detta efter att det hade börjat ryktats om att företagets ägargrupp var på väg att etablera sig som inköpare av jordbruksprodukter – vilket sågs som ett stort hot av många bönder.
Det ledde till att företaget fick gå ut och offentligt meddela att man inte hade några sådana planer.
Men bland bönderna lever oron vidare.
– De säger att det inte finns några sådana planer i dag. Men i morgon kan det vara annorlunda. Dessa företag är så rika att de kan köpa upp vilka marker de vill och göra oss arbetslösa. Och vem skulle stoppa dem?, säger jordbrukaren Harmandeep Singh från Punjab till IPS.
Subramaniam Kannaiyan som är ordförande för bondeorganisationen SICCFM påpekar dock att storföretagen hade intressen i jordbrukssektorn redan innan den nuvarande marknadsliberala regeringen under hindunationalistiska BJP kom till makten.
– Avregleringarna har pågått länge. Men det måste finnas en balans och det behövs åtgärder för att stötta de lokala småbönderna. Och där ska APMC ges en starkare roll, i stället för att avskaffas, säger Subramaniam Kannaiyan till IPS.
Förra veckan erbjöd regeringen att senarelägga genomförande av de nya lagarna i upp till 18 månaders tid för att ge landets bönder en möjlighet att förbereda sig för förändringarna.
Förslaget avvisades dock av böndernas företrädare – vars fortsatta krav är att lagarna helt ska dras tillbaka. Sedan dess har det inte meddelats några nya datum för förhandlingar, och böndernas protester förväntas fortsätta.
