New Delhi, 210119 (IPS) – Tio år har gått sedan den arabiska våren startade i Tunisien. Sedan dess har landet setts som ett positivt exempel bland de många länder i Nordafrika som skakades av folkliga revolter. Men den demokratiska utvecklingen är inte spikrak.
Startskottet för den så kallade jasminrevolutionen i Tunisien var när den unge gatuförsäljaren Mohamed Bouazizi tände eld på sig själv i protest mot trakasserier från polisen i den lilla staden Sidi Bouzid. Efter det gick befolkningen ut på gatorna för att protestera och i mitten av januari fick den auktoritäre presidenten Zine El Abidine Ben Alis styre ett tvärt slut i samband med att han tvingades på flykt till Saudiarabien.
Utvecklingen i Tunisien inspirerade en stor våg av demokratiaktivister i regionen och ledde till omfattande folkliga protester i bland annat Marocko, Syrien, Egypten, Libyen och Bahrain.
Sedan dess har demokratiseringen av Tunisien fortsatt. En ny progressiv författning har införts och fria och rättvisa val har kunnat hållas. Men samtidigt finns det fortfarande allvarliga brister i lagstiftningen, enligt bedömare.
Sedan 2011 har landet upplevt mängder av regeringsombildningar. De val som hölls 2014 anses dock ha varit ett viktigt steg framåt.
– Den nya författningen från 2014 innehåller ett starkt skydd för kvinnors rättigheter och föreskriver att samma förutsättningar ska gälla för kvinnor och män, säger den tunisiska kvinnorättsaktivisten och filmaren Khedija Lemkecher till IPS.
Hon betonar att landet därmed genom demokratiska val har slagit fast att man ska eftersträva jämställdhet – vilket är unikt för regionen.
– Målsättningen har dock förblivit en pappersprodukt eftersom den inte har förändrat hur många människor tänker.
År 2017 drevs dock två viktiga reformer igenom. Muslimska kvinnor fick då rätt att gifta sig med ickemuslimska män, samtidigt som en gammal lag som innebar att våldtäktsmän kunde slippa straff om de gifte sig med sina offer slopades.
Under 2019 diskuterades även ett lagförslag som syftade till att stoppa diskrimineringen av kvinnor gällande arvsrätten. Gällande lagar slår fast att en son har rätt till en dubbelt så stor arvslott som en dotter. Parlamentet har dock inte gått vidare med lagförändringen sedan dess.
Enligt en rapport från USA:s utrikesdepartement om tillståndet för den religiösa friheten i världens länder har Tunisiens regering slagit fast att landet är muslimskt, samtidigt som statens ska verka för ”moderata och toleranta” värderingar. Religionens påverkan på det offentliga livet i Tunisien har dock förblivit tudelad och politisk islam och motstridiga uppfattningar om det demokratiska samhällssystemet har förblivit stora utmaningar.
– Efter revolutionen blev yttrandefriheten ett starkt vapen för journalister och konstnärer i landet. I dag möts vi som filmare inte av någon censur och vi kan tala fritt. Problemet är de hatiska budskap som sprids, i synnerhet mot kvinnor. Och det finns en skillnad på yttrandefrihet och våldsamma uttalanden, säger Khedija Lemkecher.
Trots de demokratiska framstegen har tunisiska myndigheter fortsatt att använda sig av vissa repressiva lagar för att begränsa yttrandefriheten. Tidigare i år dömdes bloggaren Emna Charqui till sex månaders fängelse efter att ha publicerat ett satiriskt inlägg om covid-19 som var skriven som koranvers.
I en rapport från människorättsorganisationen Human Rights Watch som kom förra året uppmanades landets regering att i högre grad skydda befolkningens grundläggande rättigheter på en rad områden. Organisationen konstaterade samtidigt att många rättigheter ännu inte har slagits fast i landets lagar.
Kritiker menar att det också finns en växande oro över de juridiska åtgärder som används mot människorättsgrupper som verkar för att stärka hbtq-personers rättigheter.
