FN:s insatser hotas av bristande finansiering

New York, 201109 (IPS) – FN är drabbat av en finansieringskris på mångmiljardbelopp som riskerar att drabba de internationella insatserna. Detta eftersom 61 av FN:s medlemsländer ligger efter med sina bidrag till världsorganisationen.

När FN tvingades att hantera en svår finansiell kris våren 1996 blev en av de drastiska åtgärder som genomfördes att friställa personal, genom att erbjuda dem avgångsvederlag. Närmare 400 anställda antog erbjudandet.

Men i dagens läge finns det inte något utrymme att erbjuda de anställda en liknande överenskommelse, uppger en asiatisk diplomat som inte vill bli citerad med sitt namn.

Den nuvarande likviditetskrisen ska bero på att många länder ligger efter med sina inbetalningar till världsorganisationen, till ett belopp motsvarande hela 5,1 miljarder dollar. Fram till den 2 november hade endast 132 av FN:s 190 medlemsstater fullt ut betalat sina bidrag, visar organisationens egna siffror.

Nyligen varnade generalsekreterare Antonio Guterres för att den pågående ”likviditetskrisen” kan få allvarliga konsekvenser för FN:s förmåga att utföra sitt uppdrag

– Det tål att upprepas att organisationen bara kan leva upp till sina mandat om medlemsstaterna lever upp till sina ekonomiska förpliktelser fullt ut, och i tid, sade Antonio Guterres.

Enligt de senaste siffrorna har FN en global arbetsstyrka bestående av drygt 32 400 anställda, som ansvarar för det dagliga arbetet, medan högkvarteret i New York har drygt 3 000 anställda.

Prisca Chaoui, vid det fackförbund som företräder 3 500 anställda vid FN-kontoret i Genève, UNOG, säger till IPS att situationen lett till ett stopp för nyanställningar samt att inga befordringar genomförs.

– Vi känner till att det råder en akut likviditetskris, säger hon.

Enligt Prisca Chaoui beror problemen på den ekonomiska turbulens som råder i världen, och att inbetalningarna till FN under rådande läge inte är en fråga som prioriteras av medlemsstaterna.

Guy Candusso, tidigare vice ordförande för FN-personalens fackförbund i New York, säger att den osäkra ekonomiska situationen i världen kommer att få konsekvenser för personalen – ända till att läget har stabiliserats igen.

– Men fram tills dess tror jag att all personal kommer att drabbas av nedskärningar när pengarna börjat ta slut, säger han till IPS.

Nyligen påpekade Megayla Austin, som företräder den så kallade G77-gruppen, vilken består av 134 utvecklingsländer samt Kina, att det blivit bekymmersamt för många länder att fullfölja sina betalningar till FN på grund av de ekonomiska problem som följt i spåren av pandemin. Samtidigt påpekade Megayla Austin att ett enskilt land står bakom en stor del av de försenade eller uteblivna inbetalningarna.

Det landet har identifierats som USA, den enskilda nation som står för de största ekonomiska bidragen till FN.

Richard Ponzio, vid tankesmedjan Stimson Center, betonar att det är medlemsländernas ansvar att betala de bidrag man gemensamt har kommit överens om – och att det ska ske i tid varje år.

– Den svåra ekonomiska kris som drabbat världsorganisationen på senare år hämmar dess avgörande och livsviktiga arbete – vilket blivit ännu viktigare i samband med coronakrisen.

Han påpekar att USA och andra länder som inte lever upp till överenskommelserna dessutom inte visar det gränsöverskridande ledarskap som krävs just nu – då de internationella behoven är så stora.

Barbara Adams, styrelseordförande för den granskande organisationen Global Policy Forum, påpekar att detta inte är första gången som det blivit tydligt att FN är ”för beroende av en enskild bidragsgivare”.

– En hållbar finansiering är avgörande för att FN ska kunna göra det organisationen bildades för att göra. Men det är också avgörande att bryta det nuvarande mönstret som domineras av ett fåtal stora bidragsgivare, vilka kan påverka beslutsfattandet, dagordningen, prioriteringarna och genomförandet inom hela systemet, säger Barbara Adams till IPS.

Några medlemsstater har samtidigt begärt, och blivit beviljade, att slippa betala sina bidrag på grund av finansiella svårigheter. Dessa är Komorerna, Sao Tomé och Príncipe samt Somalia.

Thalif Deen