Lawuba, Swaziland, 200827 (IPS) – Våtmarkerna i Lawuba i Swaziland var på väg att torka ur och flera lokala växter höll på att försvinna. Men tack vare en satsning på att öka lokalbefolkningens förståelse för våtmarkernas värde har utvecklingen kunnat vändas.
Sibonisiwe Hlanze som bor i närheten av våtmarkerna skiner upp när hon visar en matta som hon tillverkat av fibrer från en lokal växt. Hon säger att hon kan plocka materialet helt gratis och att det håller ”högsta kvalité”. Sibonisiwe Hlanze är en av 600 kvinnor som har rätt att skörda växten under skördesäsongen och berättar att hon tidigare brukade tillverka mattorna själv, för att sedan sälja dem vidare till återförsäljare i landets kommersiella huvudstad Manzini.
– Men numera brukar jag bara skörda växterna och sälja dem vidare eftersom jag inte har tid att tillverka mattorna längre, berättar Sibonisiwe Hlanze för IPS.
Materialet används sedan för tillverkning av olika hantverksprodukter.
– Tack vare våtmarkerna har jag och andra kvinnor kunnat få en inkomst, säger Sibonisiwe Hlanze.
Inkomsterna från försäljningen av växtfibrer använder hon till att investera i sitt lilla jordbruk.
En annan av kvinnorna, Nkhositsini Dlamini, berättar att hon säljer sina hantverksprodukter i Sydafrika i stället, där försäljningspriserna är högre. Och inkomsterna har fått en stor betydelse för hennes familj.
– Mitt barn kom in på universitetet, men fick inget stipendium. Då kunde jag använda dessa inkomster för att betala för avgifterna, berättar Nkhositsini Dlamini.
Vid sidan av fibrer som kan användas för hantverksprodukter växer det även traditionella medicinalväxter på våtmarkerna. Lokalbefolkningen har dessutom byggt upp ett trädgårdsland som bevattnas med hjälp av våtmarkerna.
Innan dess var dock befolkningen nära att förlora den naturresurs som våtmarkerna utgör, berättar Nkhositsini Dlamini. Detta eftersom markerna länge hade använts som betesmarker för boskap, vilket ledde till att antalet växter drastiskt börjat minska samtidigt som områdets funktion som vattenlager var på väg att gå förlorat.
– Dessutom dog många boskap efter att de hade fastnat i leran, berättar Nkhositsini Dlamini.
Den gradvisa förstörelsen av våtmarkerna bekymrade dock Themba Masuku, som är landets biträdande premiärminister. Han bor själv i området och säger att den biologiska mångfalden var på väg att gå förlorad i takt med att området börjat torka ur. Dessutom är våtmarkerna viktiga för flödet till en lokal flod.
Landets miljömyndigheter beslutade därför att sätta upp skydd runt våtmarkerna för att förhindra boskap från att beta och dricka i området, i samarbete med den internationella biståndsorganisationen World Vision. Arbetet utfördes efter att lokalbefolkningen genom insatser från miljömyndigheterna blivit medvetna om hur viktigt skyddet av våtmarkerna är.
– När människor inser vilka fördelar ett ökat skydd av naturen ger så förändras både deras attityder och hur de agerar, säger ekologen Nana Matsebula vid miljömyndigheten.
Detta har även bekräftats av en studie som gjorts av Linda Siphiwo vid universitetet i Pretoria, vilken visar att befolkningen i Lawuba numera har stora kunskaper om hur viktigt skyddet av våtmarkerna är. Studien visar också att de inkomstbringande aktiviteterna har varit en pådrivande faktor till förändringarna.
Nana Matsebula säger att de mattor som tillverkas av material från våtmarkerna även har ett stort kulturellt värde i Swaziland, som formellt bytt namn till Eswatini. Detta eftersom dessa mattor både används i samband med traditionella begravningar och bröllop.
Lokalbefolkningen har även fått lära sig hur viktiga våtmarkerna är för att konservera vatten i samband med häftiga regn samt genom att de fyller på grundvattennivåerna.
– När människor inser vilka fördelar naturen ger blir de mer motiverade att skydda den, slår Nana Matsebula fast.
