Bulawayo, 200825 (IPS) – Kvinnliga afrikanska bönder möter fler hinder än sina manliga kollegor. Trots det driver ett ökande antal kvinnor jordbruksföretag på kontinenten, varav en del satsar på innovativa grödor som är viktiga i kampen mot undernäringen.
En av dessa kvinnor är Oluwaseun Sangoleye från Nigeria, som satsat på att odla grödor som kan användas för att tillverka barnmat med ett högt näringsinnehåll. Detta efter att hennes egen son hade drabbats av D-vitaminbrist.
– Mina egna erfarenheter gjorde att jag blev intresserad av att producera billig och näringsrik mat för små barn, berättar hon för IPS.
Målgruppen för hennes barnmat är familjer med låga eller medelhöga inkomster.
Det finns ingen statistik över hur många kvinnor som bedriver kommersiell jordbruksverksamhet på kontinenten. Men det Afrikanska nätverket för kvinnliga jordbruksföretag, AWAN, uppger att man har medlemmar i 42 länder där man länkat samman 1 600 olika grupper inom olika sektorer.
FN:s matprogram, FAO, uppger att en näringsrik kost bestående av frukt, grönsaker och protein kostar mer per dag för en människa än de motsvarande 1,9 dollar som är den fastslagna inkomst som utgör fattigdomsgränsen. Bedömningar visar samtidigt att det finns fler än tre miljarder människor i världen som inte har råd att äta sig mätta på nyttig mat.
Mirriam Nalomba i Zambia startade sitt företag Shais Foods 2014, i syfte att tillverka barnmat producerad av bland annat hirs, durra, kassava och sojabönor.
– Vi kan inte bekämpa undernäringen med importerad mat, utan det måste ske med lokalt producerad nyttig mat, säger Mirriam Nalomba till IPS.
Enligt FAO lider hela 39 procent av barnen i Zambia som inte hunnit fylla fem år av undernäring.
Mirriam Nalombas affärsmodell, som bygger på lokalt odlade grödor, har fortsatt att fungera i samband med coronakrisen. Detta samtidigt som nedstängningarna haft en stark påverkan på livsmedelsdistributionen över hela den afrikanska kontinenten. Experter betonar att pandemin har satt ljuset på matsystemens sårbarhet, samtidigt som de ekonomiska efterverkningarna lett till en ökad fattigdom och brist på mat.
Lawrence Haddad, ordförande för organisationen Global Alliance for Improved Nutrition, Gain, betonar att coronakrisen slagit hårt mot människors hälsa och tillgång på mat – och att de lokala småföretag som producerar mat är mycket viktiga i kampen mot pandemins effekter.
– Men deras möjligheter att driva sina verksamheten sätts under allt hårdare tryck, säger Lawrence Haddad till IPS.
Den rådande pandemin är dock långt ifrån det enda hinder som kvinnliga jordbruksföretag ställs inför. Ekonomen Amandla Ooko-Ombaka vid det globala konsultföretaget McKinsey säger till IPS att kvinnor har svårt att starta och driva jordbruksföretag eftersom de i lägre grad får tillgång till den information och teknik som behövs, men också det kapital som krävs. Detta beror i sin tur på att kvinnor i betydligt lägre grad står som ägare av mark.
Enligt FAO utgör samtidigt kvinnorna mer än hälften av arbetskraften inom jordbruken i många länder i södra Afrika.
Men trots hindren har ett långsamt ökande antal kvinnor på kontinenten startat egna företag. Maame Akua Manful, som startat ett socialt företag i Ghana som tillverkar yoghurt som berikats med sötpotatis, säger att hon som kvinnlig företagare har fått göra många uppoffringar.
– Det är inte lätt att lära sig att vara chef över män, men jag anser att beslutsamhet och uthållighet kan leda till att alla kvinnor kan locka fram sin entreprenöranda och få saker att fungera, säger hon till IPS.
