Felaktigt morddömd som flicka – nu stämmer hon staten

Karachi, 200512 (IPS) – Rani Tanveer blev bortgift redan som barn och som 13-åring dömdes hon felaktigt för mordet på sin man. Det skulle dröja 19 år innan hon frikändes och släpptes från fängelset. Nu kräver hon skadestånd av den pakistanska staten, i en process som jurister menar kan få stor betydelse för andra som avtjänar straff för brott de är oskyldiga till.

Rani Tanveer släpptes 2017 och begär nu skadestånd för alla år i fängelse. Hennes advokat säger till IPS att målet är unikt – och kan bli betydelsefullt för många.

– Detta är första gången ett offer kräver statlig kompensation för att ha drabbats av en felaktig dom, säger Michelle Shahid som tillhör den juridiska organisationen Foundation for Fundamental Rights, FFR.

– Som advokat har jag stött på flera fall av felaktiga domar, men det hör inte till vanligheterna att något ansvar utkrävs, tillägger hon.

Även juristen Saroop Ijaz, som är landsrepresentant för Human Rights Watch, menar att processen kan bli viktig för andra.

– Förhoppningen är att hennes fall är inledningen på en resa mot reformer och ett återupprättande av allmänhetens förtroende för rättsstaten, säger Saroop Ijaz till IPS.

Rani Tanveer greps tillsammans med sina föräldrar och sin bror 1998, efter att hennes mans döda kropp hade hittats. Familjen uppgavs vara de sista som hade sett honom vid liv. Rani Tanveers mamma släpptes efter ett halvår, men både hennes pappa och hennes bror dog i tbc efter många år i fängelse.

Rani Tanveer dömdes 2001 och försökte sedan många gånger att få sitt falll omprövat, men utan resultat. Men 2014 engagerade sig organisationen AGHS Legal Aid Cell  i hennes fall och tre år senare revs domen mot henne upp.

Michelle Shahid säger att fallet påminner om flera andra, där människor sitter felaktigt fängslade och i vissa fall blir frigivna först efter fler år – om någonsin. Hon menar att det inom hela rättsväsendet finns en nonchalant attityd, bland annat eftersom det inte finns någon tydlig definition av vad som kännetecknar ett ”justitiemord”.

Saroop Ijaz påpekar att det saknas prejudicerande fall i Pakistan där människor fått skadestånd efter att ha blivit felaktigt dömda.

– Men det måste starta någonstans och jag hoppas att det gör det med detta fall, säger han.

Enligt Saroop Ijaz är det pakistanska rättsväsendet ”dysfunktionellt” eftersom människor kan tvingas avtjäna flera decennier i fängelse, för att sedan frias utan att ens erbjudas en ursäkt från staten. Han påpekar att det till och med förekommit fall där människor avrättats, trots att deras överklaganden inte hunnit avgöras.

Även om Pakistan enligt internationella regler förbinder sig att kompensera personer som utsatts för felaktiga domar saknas det sådana mekanismer inom det juridiska systemet.

Michelle Shahid säger att FFR tillsammans med den brittiska organisationen Reprieve släppte en rapport förra året, som innehåller en granskning av de prövningar av 310 dödstraffsdomar som togs upp av landets Högsta domstol mellan 2010 och 2018. Den visar att 39 procent av fallen ledde till friande domar.

– Det innebär att nästan två av fem fångar som dömts till döden fått felaktiga domar och kan ha varit oskyldiga till de brott som de dömdes för, säger hon.

I rapporten konstateras också att det finns ”systematiska brister” i det pakistanska rättssystemet, som enligt Michelle Shahid leder till ”tragiska och oåterkalleliga orättvisor”.

Hon menar att behovet av reformer är mycket stort – och att den nu inledda processen ska skynda på en sådan utveckling.

– Vi hoppas att domstolen kommer att slå fast att Rani inte är ensam i sin kamp, eftersom det finns mängder av oskyldiga som fortsätter att bli felaktigt dömda. Detta fall innebär en möjlighet för myndigheterna att sona för sitt misstag och se till att de statliga organen gemensamt ser till att leva upp till sina förpliktelser gentemot medborgarna i de rättsliga processerna, säger Michelle Shahid.

Till IPS säger Rani Tanveer att hon inte bestämt sig för någon specifik summa som hon kommer att yrka som skadestånd för de 19 åren i fängelse. Men på telefon från sig hemby i distriktet Punjab säger hon att hon bland annat önskar sig att få råd att köpa en tvättmaskin och en spis. Hon gifte om sig förra året, men säger att den pågående nedstängningen av samhället i coronakrisens spår innebär att hon hade det bättre i fängelset, där hon åtminstone fick tre mål mat om dagen och hade färre bekymmer. Både hon och hennes man har sedan nedstängningen inleddes, precis som många miljontals andra, förlorat sina inkomster som daglönearbetare.

Zofeen Ebrahim