Madrid, 191202 (IPS) – På måndagen inleds FN:s klimattoppmöte i Madrid. På plats finns företrädare för afrikanska miljöorganisationer som kräver att regeringar i både rika och fattiga länder nu ska börja leva upp till sina löften om att bekämpa klimatförändringarna.
– Vi är trötta på att dessa konferenser har förvandlats till ritualartade årliga sammankomster. Forskningen är tydlig kring vad som måste göras, men trots detta fördröjer vi och slingrar oss för att kunna upprätthålla en ohållbar livsstil, säger Mithika Mwenda vid Pan-afrikanska alliansen för klimaträttvisa, PACJA, till IPS.
Han företräder en paraplyorganisation som består av över tusen afrikanska klimat- och miljögrupper.
Klimatmötet i Madrid är det 25:e i ordningen och hålls en vecka efter att FN:s miljöprogram Unep lanserade en rapport som slår fast att de globala utsläppen av växthusgaser måste minska med 7,6 procent per år mellan 2020 och 2030. Annars kommer det inte att gå att leva upp till 1,5-gradersmålet.
I samma rapport varnas för att även om alla klimatlöften som lämnats av världens länder som ingår i Parisavtalet skulle följas, så förväntas temperaturhöjningen bli drygt 3 grader till 2100 – vilket skulle få mycket stora och svåra konsekvenser.
– Även mindre förändringar av de globala temperaturerna kan få förödande effekter för miljontals människors försörjningsmöjligheter – och utsätta människor för livshotande värmeböljor, brist på vatten och översvämmade kuster, säger klimatforskaren Mohammed Said som är baserad i Kenya.
Hans forskning har visat att de befolkningar i Kenyas torra och halvtorra regioner som upplevt stigande temperaturer under de senaste 50 åren har drabbats av stora problem med sin försörjning, och en del har helt tvingats ge upp sin traditionella livsstil.
– I regionen Turkana har exempelvis temperaturerna stigit med 1,8 grader Celsius. Som ett resultat av det har nötkreaturspopulationen minskat med 60 procent och människor har blivit tvungna att gå över till att föda upp mer tåliga djur, som kameler, getter och får, säger Mohammed Said till IPS.
I Afrika har klimatförändringarna redan gett effekter i form av fler översvämningar, torkor, förändrad nederbörd, och uttorkade floder. Det har i sin tur slagit mot jordbruken och påverkat livsmedelssäkerheten och människors hälsotillstånd, men också utlöst konflikter om resurser som påverkat säkerhetsläget i olika länder.
I Västra Pokot i Kenya dödades 50 människor förra veckan i jordskred som utlöstes av kraftig nederbörd. De kraftiga skyfallen har efter det fortsatt i landet och Kenyas meteorologiska myndigheter uppger att den hänger samman med förändrade yttemperaturer i havet, vilket orsakats av den globala uppvärmningen.
Regnen har lett till översvämningar som gjort hundratals människor hemlösa och förstört broar, vägar och byggnader, och enligt meteorologer kan problemen komma att fortsätta under de kommande tre veckorna.
Mithika Mwenda vid PACJA påpekar att de åtgärder som världens länder hittills har aviserat är långt ifrån tillräckliga för att få ner utsläppen till de nivåer som krävs. Och han menar att det nu är hög tid att agera.
– Vi kommer inte att sluta tala om för våra ledare att framtida generationer kommer att döma dem hårt för att de inte har agerat – trots att forskningen tydligt visar att vi har överskridit de gränser som finns för planeten, säger han.
