New York, 191125 (IPS) – Fler än 820 miljoner människor på jorden får inte tillräckligt med mat. Samtidigt fortsätter världsbefolkningen att öka – vilket betyder att behovet av mat kommer att stiga ytterligare. Vissa experter menar att artificiell intelligens, AI, kan bidra med en del av de lösningar som framtiden kräver. Andra betonar i stället behovet av att reformera världens livsmedelssystem.
I samband med att internationella livsmedelsdagen inföll förra månaden upprepade FN:s generalsekreterare Antonio Guterres den globala målsättningen om att ingen ska behöva gå hungrig. Samtidigt påpekade han att antalet som saknar tillräckligt med mat har börjat öka igen. Medan fler än 820 miljoner tvingas gå till sängs hungriga är två miljarder människor överviktiga eller feta. Detta medan mycket stora mängder mat går förlorad.
– Att hungern ökar samtidigt som världen förslösar mer än en miljard ton mat om året är oacceptabelt, sade Antonio Guterres.
FN har genom de hållbara utvecklingsmålen som målsättning att utrota hungern i världen innan 2030. Frågan är om AI kan bidra till att öka jordbruksproduktionen på jorden. Nyligen publicerade New York Times en artikel som påpekade att jordens befolkning beräknas stiga från nuvarande 7,6 miljarder till 10 miljarder till 2050. Något som enligt FN:s beräkningar kommer att kräva en kraftigt ökad produktion av mat på begränsade ytor av odlingsmarker.
Samtidigt har allt fler bönder börjat använda sig av AI och annan ny teknik. Det handlar bland annat om självkörande traktorer som styrs med hjälp av gps, drönare som bevakar odlingar, automatiska bevattningssystem. Allt fler jobb inom jordbruket förväntas dessutom tas över av robotar.
Sonja Vermeulen, som är programchef vid gruppen för internationell jordbruksforskning, CGIAR, säger till IPS att AI kan spela en viktig roll för framtidens jordbruk.
– Absolut. Vår roll inom detta består i att skapa och driva på för fler prisvärda lösningar baserade på AI och stora mängder datauppgifter. Detta för att dessa lösningar ska vara användbara och tillgängliga för alla typer av bönder – oavsett kön, kultur, inkomst eller läs- och skrivkunskaper.
Det globala partnerskapet CGIAR, som är inriktat på forskning för en ökad livsmedelssäkerhet, har tidigare uppmärksammats av FN för sina insatser där stora mängder datauppgifter kunna förutspå storleken på kommande risskördar. Det har i sin tur hjälpt risodlare att planera sin verksamhet och inneburit stora ekonomiska besparingar för dem.
Samtidigt menar Danielle Nierenberg, som är ordförande för tankesmedjan Food Tank, att AI och annan ny teknik visserligen har stor potential för att kunna hjälpa världens bönder. Men hon menar också att det knappast är ett universalmedel som kommer att lösa problemen med hunger.
– Den stora frågan kring all teknologi är vilka problem de är inriktade på att lösa, och för vem, säger Danielle Nierenberg.
Enligt henne är många av de högtekologiska innovationerna inte inriktade på att hjälpa de bönder som behöver dem mest – det vill säga de som driver de små eller medelstora jordbruk som producerar en stor del av den mat människor är beroende av.
Danielle Nierenberg säger att forskningen och utvecklingen av nya tekniska lösningar måste ta dessa bönder och deras behov i beaktande, samtidigt som böndernas traditionella kunskaper också måste respekteras.
Anuradha Mittal som är chef för Oakland Institute, som bedriver forskning om livsmedelshandel och jordbruksfrågor, säger att antalet människor som tvingas gå hungriga förväntas att öka ytterligare – trots alla deklarationer som kommer från världens regeringar i samband med globala toppmöten.
– Det produceras redan tillräckligt med mat för åtminstone tio miljarder människor. Det är därför avgörande att förstå vilka de verkliga orsakerna till hungern – när det inte råder brist på mat, säger hon.
Anuradha Mittal menar att fokuset på teknikbaserade jordbruk har skapat ett livsmedelssystem som är skevt. Hon menar att när familjejordbrukare förnekas rätten till sina marker, till utsäde och tillgång till marknader så leder det till en situation där många matproducenter själva tvingas gå hungriga.
Som exempel nämner hon Indien, som främst är en jordbruksekonomi där 60 procent av befolkningen arbetar inom jordbruket. Landet är en stor exportör av jordbruksprodukter, samtidigt som inget annat land i världen har lika många invånare som lider av hunger.
– I stället för att betrakta artificiell intelligens som en lösning på problemen med hunger behöver vi ett livsmedelssystem som respekterar och skyddar familjejordbrukarnas intelligens, traditionella kunskaper och ekologiska odlingsmetoder, säger Anuradha Mittal.
