New York, 191015 (IPS) – Förra veckan meddelade generalsekreterare Antonio Guterres att FN har ett kraftigt ekonomiskt underskott som riskerar att leda till att kassan snart är tömd. Bland de anställda vid högkvarteret i New York har beskedet skapat stor oro.
Den ekonomiska krisen innebär en osäkerhet när det gäller pengar att betala ut lönerna för de 6 400 anställda vid FN-högkvarteret, och de sammanlagt 37 500 FN-anställda som arbetar i olika delar av världen.
De åtgärder som nu ska genomföras för att minska kostnaderna har enligt kritiker blottlagt den överdrivna byråkrati som de menar kännetecknar världsorganisationen, liksom alla de summor som vissa höga företrädare lägger på sina ständiga resor.
En av kritikerna är Guy Candusso, som tidigare var biträdande ordförande för fackförbundet för FN-personalen vid högkvarteret i New York, United Nations Staff Union.
– FN:s organisation har blivit uppblåst under de senaste tio åren, och i synnerhet gäller det ledningen. Om bristen på kontanter är så djup nu bör ett fullständigt anställningsstopp införas, tillsammans med övriga åtgärder, säger Guy Candusso.
Patricia Nemeth, ordförande för fackförbundet för högkvarterets FN-anställda, säger till IPS att den eknomiska krisen skapat en djup oro bland personalen.
– Vid sidan av att vi oroar oss över nästa månads löneutbetalningar så innebär den konstanta ekonomiska osäkerheten en begränsning för vår förmåga att fullfölja vårt mandat – att ge stöd till de mest sårbara, säger Patricia Nemeth.
Fackförbundet arbetar nu nära ledningen för att kunna hålla sina medlemmar informerade om hur situationen kommer att utvecklas. Bland de åtgärder som FN presenterat för att hantera krisen ingår en begränsning av resor i tjänsten, där bara de allra nödvändigaste resorna ska genomföras. Det är en åtgärd som facket välkomnat.
– Vi förväntar oss att de högsta företrädarna ska föregå med gott exempel, eftersom situationen gäller oss alla, säger Patricia Nemeth.
Hon påpekar samtidigt att facket ställer sig bakom generalsekreterarens begäran om att medlemsländerna ska betala sina avgifter till FN.
– De måste betala de avgifter som krävs för att FN:s arbete ska kunna fortsätta, med den finansiering detta kräver – i enlighet med de mandat de själva har gett oss. Vi förväntar oss att världens ledare ska stötta FN:s värdefulla arbete med att förbättra livet för dagens och framtidens generationer, säger Patricia Nemeth.
Även Ian Richards, som är ordförande CCISUA, FN-anställdas fackförbund som företräder 60 000 medlemmar, uppger att personalen är mycket oroad. Samtidigt välkomnar han generalsekreterarens besked om att de anställdas löner ska prioriteras. Men om situationen förvärras kan konsekvenserna bli mycket allvarliga, varnar Ian Richards.
– Personalen har räkningar att betala och vi måste kunna fortsätta att betala för säkerheten för dem som är ute på uppdrag i farliga områden, säger han till IPS.
Ian Richards varnar också för att den ekonomiska krisen riskerar att drabba FN:s förmåga att bistå med mat och skydd för människor i utsatta situationer.
Patricia Nemeth påminner om att världen står inför en lång rad akuta situationer, allt ifrån konflikter till naturkatastrofer, och att FN är den viktigaste aktören för de humanitära insatser som världens mest utsatta människor är i behov av.
– Trots detta hämmas vårt avgörande arbete runt om i världen av medlemsländernas försenade bidragsinbetalningar, vilket förvärras ytterligare av allt för restriktiva finansiella regler, säger hon till IPS.
Enligt FN:s talesperson Stephane Dujarric kan FN-sekretariatet framåt slutet av november tvingas ställa in löneutbetalningar och andra utgifter – om inte medlemsstaterna fullt ut betalar in sina avgifter till världsorganisationen.
Av det skälet har Antonio Guterres meddelat att ytterligare neddragningar måste genomföras omgående, bland annat genom minskade utgifter för varor och tjänster och andra åtgärder. Vissa konferenser och möten kan dessutom komma att senareläggas.
Enligt FN:s generalsekreterare hade medlemsländerna i slutet av september bara betalat 70 procent av bidragen till världsorganisationens reguljära budget, vilket kan jämföras med 78 procent under samma period under förra året. Av medlemsländerna hade 129 betalat hela sina avgifter, medan 64 stater ännu låg efter med sina betalningar. Många av dessa länder är utvecklingsländer, men även länder som USA, Israel och Saudiarabien finns med på listan.
