Klimatsmart jordbruk ska stärka freden i Sydsudan

Yambio, Sydsudan, 190416 (IPS) – I det fattiga och konfliktdrabbade Sydsudan tvingas bönderna förlita sig på gamla odlingsmetoder – trots att klimatförändringarna skrivit om spelplanen. Men genom ett nytt initiativ som syftar till att stärka freden får bönderna tillgång till nya grödor som är mer tåliga mot torka.

Det återstår fortfarande någon månad innan regnperioden normalt börjar i delstaten Gbudue, som ligger ett 40-tal mil väster om Sydsudans huvudstad Juba. Här har dock bönderna redan börjat plöja sin marker för att ge plats åt ett nytt och mer tåligt utsäde.

– Vi har börjat arbeta med jordarna eftersom vi aldrig kan vara säkra på när regnen kommer, och vi har inte råd att gå miste om den här satsningen på fröer, som kan bli vår nya inkomstkälla, säger Antony Ezekiel Ndukpo, som är pappa till 19 barn och bedriver ett småskaligt jordbruk i regionen Yambio.

Här i Afrikas nyaste nation har befolkningen inte tillgång till några pålitliga väderleksrapporter eller till annan klimatrelaterad information. De är tvungna att arbeta på samma sätt som de alltid gjort, trots att klimatet blivit mer otillförlitligt.

Bakom den nya satsningen står Alliansen för en grön revolution i Afrika, Agra, i samarbete med lokala myndigheter och den nederländska biståndsmyndigheten. Med hjälp av ett lokalt företag och småbönderna själva har man tagit fram förädlade fröer som både växer snabbare och är mer beständiga. Tanken är att dessa ska erbjudas de tusentals före detta stridande som återvänder hem efter att ha deltagit i den konflikt som fortfarande plågar landet.

Sedan 2013 har strider rasat mellan regeringsstyrkor och oppositionella grupperingar, vilket lett till tusentals människors död, medan många fler har drivits på flykt. Enligt FN har konflikten lett till att fler än 2,2 miljoner människor tvingats på flykt, samtidigt som svält utbrutit i delar av landet och ekonomin raserats fullständigt.

Förhoppningen är att satsningen på förädlat utsäde både ska öka chanserna till fred och förbättra böndernas möjligheter att stå emot klimatförändringarnas effekter.

– Vi måste använda oss av klimatsmart teknik för att åstadkomma förändringar i ett land som precis genomgått ett krig. Och bönderna måste få tillgång till grödor som står emot torka, eftersom vi aldrig kan veta vilka klimatmässiga förhållanden som väntar, och det behövs grödor som växer snabbt om det visar sig att regnperioden blir för kort, säger Jane Ininda, som är expert vid Agra.

Under de senaste åren har flera fredsuppgörelser nåtts, vilket lett till att många unga människor som blivit rekryterade av rebellgrupper börjat återvända hem. För att förmå dem att återgå till ett civilt liv försöker landets myndigheter i dag att ge dem en möjlighet att skaffa sig en inkomst. Det säger Pia Philip Michael, som är delstaten Gbudues utbildningsminister.

– Tidigare kunde myndigheterna gripa och fängsla de tidigare rebeller som återvände från fältet. Men med tiden insåg vi att de flesta av dem var barn i åldern mellan 12 och 17 år, och att det bästa sättet att hjälpa dem var genom återanpassningsprogram, säger Pia Philip Michael till IPS.

Enligt honom uppger nästan samtliga före detta rebeller att det som lockade dem att gå med i de stridande grupperna var att de utlovades en månadslön på motsvarande knappa två tusen kronor.

– Det visar att frågan gäller försörjningsmöjligheter, säger utbildningsministern.

Bara i delstaten Gbudue har över 1 900 före detta soldater fått genomgå ett återanpassningsprogram och sedan fått arbetsträning och möjlighet att lära sig mer om jordbruk.

– Enda sättet att uppnå fred är genom att skapa försörjningsmöjligheter och ekonomisk frigörelse, sade delstatsguvernören Daniel Badagbu nyligen.

Ett lokalt fröföretag har hittills utbildat 7 200 småbönder i Gbudue och en annan av landets delstater i hur de kan få fram fler resistenta fröer, och om hur de kan förbättra sina jordbruksmetoder.

– I de två delstaterna har vi satsat på förädlade varianter av snabbväxande majs, jordnötter, durra och vignabönor, berättar Rahul Saharan, som arbetar vid det lokala fröföretaget Gais.

Målet är att med tiden få fram så stora mängder fröer att många fler småbönder ska få möjlighet att förbättra sina skördar.

Än så länge är dock Sydsudan starkt beroende av matbistånd, vilket är tydligt på flygplatsen i huvudstaden Juba, där antalet FN-flygplan är fler än de reguljära flygplanen.

Reina Buijs, som är chef för den nederländska biståndsmyndigheten, säger att den enda möjligheten att skapa varaktig fred i Sydsudan är genom konkreta satsningar.

– Det är positivt att myndigheterna, den privata sektorn, civilsamhället, religiösa ledare och folket går samman för att uppnå fred, säger hon till IPS.

Isaiah Esipisu