Konflikt om nödhjälp driver på krisen i Venezuela

Caracas, 190218 (IPS) – Kampen om makten mellan president Nicolás Maduro och oppositionsledaren Juan Guaidó, som erkänts som Venezuelas ”legitima president” av ett 50-tal regeringar går vidare. De nödförsändelser som står redo att skickas in från Colombia, Brasilien och Curacao har blivit en del i konflikten.

Den nuvarande situationen gynnar Juan Guaidó, menar den argentinska analytikern Andrei Serbin Pont, som är chef för ett regionalt akademiskt nätverk.

– Oppositionen försöker driva fram en kil mellan Maduro och armén genom påtryckningarna om att ta emot den humanitära hjälpen, säger han till IPS.

Nicolás Maduro menar att de internationella hjälpsändningar som väntar vid landets gränser inte ska betraktas som någon ”humanitär hjälp” utan som ”ruttna gåvor”, som syftar till att förödmjuka befolkningen och utgör ett första steg inför en militär intervention.

– Om USA vill hjälpa oss bör blockaden, den finansiella förföljelsen och de ekonomiska sanktionerna mot Venezuela upphöra, har Nicolás Maduro sagt.

USA:s president Donald Trump och flera av hans politiska rådgivare har upprepade gånger sagt att Nicolás Maduro måste avgå, och har även meddelat att inga alternativ är uteslutna, inklusive möjligheten till en militär lösning.

Venezuelas armé har hittills ställt sig bakom Nicolás Maduro och har blockerat vägarna in till landet från Colombia, samt står beredda att stoppa alla försök att transportera in hjälpsändningarna.

Samtidigt har oppositionella grupper anordnat återkommande demonstrationer i landet under de senaste veckorna. Juan Guaidó, som utnämnts till landets tillfällige president, har sagt att nödhjälpen kommer att släppas igenom till Venezuela den 23 februari.

– Den humanitära hjälpen kommer att komma in. Jag har gett armén order om att godkänna att den släpps fram, har Juan Guaidó sagt.

Att Venezuela befinner sig i den märkliga situationen att landet har två uttalade presidenter hänger samman med att oppositionen och många utländska regeringar anser att det val som genomfördes i maj förra året saknar legitimitet. Valet resulterade i att Nicolás Maduro fick ett ytterligare sex år långt mandat som president, ett resultat som många länder vägrat att erkänna.

Detta ledde till att nationalförsamlingen, som domineras av oppositionen, den 23 januari beslutade att dess ledare, den 35-åriga Juan Guaidó, skulle utropas som landets tillfällige president.

Hittills har närmare 500 ton av läkemedel och näringstillskott anlänt till den colombianska gränsstaden Cúcuta. Ytterligare hjälpsändningar är på väg till norra Brasilien och till den karibiska ön Curacao.

Julio Castro, ordförande för den ickestatliga organisationen Médicos por la Salud, uppger att hjälpsändningarna består av viktiga läkemedel och näringstillskott till små och kraftigt undernärda barn och ammande mammor. Enligt Julio Castro motsvarar dock bara biståndet en liten del av de enorma behov som finns i landet.

Samtidigt har konflikten om nödhjälpen lett till att myndigheterna på senare tid har fyllt på lagren av mediciner och utrustning på flera av landets offentliga sjukhus, från depåer som uppenbarligen har stått redo. Det uppger personal från flera sjukhus.

Natalia Vargas, 39, som har diabetes, säger att hon hoppas på att nödhjälpen ska komma fram, eftersom det kan öppna upp även för andra medicinska försändelser.

– Jag hoppas att politikerna och militären kan göra upp och se till att hjälpsändningarna når fram, säger hon till IPS från sitt hem i centrala Caracas.

Det oljerika Venezuela har på senare år drabbats av en ekonomisk och social kollaps, som gått oerhört snabbt med tanke på att landet inte har drabbats av naturkatastrofer eller krig. Under de senaste fem åren har närmare tre miljoner människor valt att lämna landet, medan över 80 procent av de 31 miljoner invånarna drabbats av fattigdom och inte längre har möjlighet att skaffa sig den mat och de mediciner de är i behov av.

Sedan 2017 har landet även varit drabbat av en hyperinflation. En studie från handelskammaren Fedecámaras visar att Venezuelas ekonomi har halverats, medan 210 000 av landets 490 000 företag gått omkull. De inhemska jordbruken kan samtidigt endast producera en fjärdedel av den mat befolkningen behöver.

Dessutom råder det akut brist på läkemedel på landets sjukhus och apotek.

Nadine Cubas, 71, bor i staden Cúa och lider av högt blodtryck och starr:

– Vi bor långt från gränsen och nödförsändelserna kanske inte når fram till oss, men om tillgången på mediciner ökar längre västerut så ökar också möjligheterna för att tillgången ska öka även för oss.

– Konflikten om förnödenheterna har lett till att många i lokalbefolkningen nu har fått upp hoppet om att oppositionen ska kunna skapa verkliga förändringar – människor har nu börjat se ljuset i tunneln, säger Nadine Cubas till IPS.

Oppositionens förhoppning är att om nödhjälpen tillåts komma in i landet så skulle det vara ett tecken på en splittring inom armén som kan leda till en dominoeffekt.

Oppositionens företrädare Julio Borges och Juan Miguel Matheus har till pressen sagt att om nödsändningarna i stället blir fortsatt blockerade så visar landets ledare att de är inhumana och bara intresserade av att hänga sig kvar vid makten. Enligt de båda politikerna är det bistånd som nu finns samlat vid landets gränser bara de första försändelserna, som enligt planerna ska följas av fler.

USA kräver å sin sida att nödförsändelserna ska godkännas som ett första steg på en lösning av krisen i landet, där nästa steg är utlysandet av ett val som leder till en ny regering. Samma krav har även ställts av ett stort antal latinamerikanska länder och en majoritet av medlemmarna inom EU, medan Kina, Kuba, Iran, Ryssland och Turkiet stödjer den sittande regeringen.

Humberto Márquez