Hot om minskad FN-finansiering från USA oroar

New York, 181214  (IPS) – Spekulationerna om att Donald Trumps administration planerar att minska USA:s fastställda bidrag till FN:s reguljära budget oroar bedömare.

Att planerna är verkliga tycktes bli bekräftade när den amerikanske presidenten i september meddelade att administrationen arbetar för att skifta en större del av finansieringen ”från fastställda bidrag till frivilliga bidrag, så att vi kan se till att amerikanska resurser går till program som visar upp goda resultat”.

En minskning av det obligatoriska bidraget, som grundas på medlemsländernas förmåga att betala, skulle behöva föregås av långdragna förhandlingar. Men det skulle också kunna få en stor inverkan på världsorganisationens dagliga arbete.

En sådan förändring skulle dock kunna komma att antas av generalförsamlingen, om USA väljer att använda sig av en hårdhänt taktik. Som exempel på denna taktik kan nämnas när USA:s FN-ambassadör Nikki Haley för en tid sedan hotade med att minska bidragen till de länder som röstade för en resolution som fördömde USA:s erkännande av Jerusalem som Israels nya huvudstad.

I samband med att Nikki Haley i oktober meddelade att hon avgick som FN-ambassadör sade hon att hon under sina två år vid posten varit med och minskat FN-budgeten med 1,3 miljarder dollar. Något som enligt FN-ambassadören gjort organisationen både starkare och mer effektiv. Under perioden har USA dessutom dragit in sina bidrag till FN:s befolkningsfond och drastiskt minskat sin finansiering av FN-organet UNRWA, som hjälper palestinska flyktingar. I juni drog sig även USA ur FN:s människorättsråd och man har dessutom hotat med att dra in sin finansiering av det Geneve-baserade organet.

Scott Paul vid biståndsorganisationen Oxfam America säger till IPS att Trumpadministrationens hot om minskad finansiering kan underminera FN:s arbete för att minska konfliktrisker och för att bemöta akuta humanitära behov.

– Men det minskar också USA:s förmåga att förbättra och vitalisera FN inför dagens utmaningar, säger han.

Scott Paul understryker att arbetet för att bemöta ”bortglömda” kriser som den i Centralafrikanska republiken och i Kongo-Kinshasa redan nu är kraftigt underfinansierade.

– Om finansieringen blir mindre förutsägbar så kommer kapaciteten att minska när nya kriser uppstår i framtiden. Vår förhoppning är att andra kommer att täcka upp i syfte att kunna rädda liv i samband med humanitära kriser, men USA skulle lämna ett stort hål som måste fyllas. Och det kommer att vara familjer i krissituationer som får betala priset.

För att USA ska kunna minska sitt fastställda bidrag till FN så måste dock detta först godkännas av FN-kommittéer, och till sist av generalförsamlingen. USA är i nuläget FN:s största finansiär och står bakom 22 procent av organisationens reguljära budget. Dessa finansiella muskler gör samtidigt att landet kan kräva vissa av toppjobben inom FN och även dominera diskussionerna kring hur budgeten ska utformas.

Medlemsländerna finansierar FN:s budget genom en bidragsskala som fastställts av generalförsamlingen, vilken innebär att de allra fattigaste länderna också betalar allra minst.

Thalif Deen