New York, 181004 (IPS) – Över ett år har gått sedan Bangladesh öppnade sina gränser för de hundratusentals människor som tvingades på flykt undan våldet i Myanmar. Fortfarande är framtiden oviss för alla flyktingar som befinner sig i det fattiga och redan tätbefolkade grannlandet. ”Förhållandena är hemska i Cox’s Bazar”, säger Bangladeshs FN-ambassadör till IPS.
Över 700 000 rohingyer flydde på kort tid undan militärens förföljelse i delstaten Rakhine. FN har slagit fast att det våld som riktades mot den muslimska minoritetsgruppen utgjorde ”ett skolboksexempel på etnisk rensning”. Dessutom slår en FN-utredning fast att högt uppsatta militärer i Myanmar bör åtalas för folkmordsbrott.
Våldet och förföljelsen av rohingyer har dock pågått länge och sammanlagt beräknas 1,3 miljoner från den förföljda minoriteten i dag befinna sig i Bangladesh, ett land med begränsade resurser där flyktingarna tvingas leva i överfulla läger.
Hittills har endast en tredjedel av de pengar som begärts för humanitärt bistånd levererats och situationen i och omkring flyktinglägren är mycket svår.
Bangladesh har fått mycket beröm för att ha tagit emot så många flyktingar, men landets FN-ambassadör Masud Bin Momen understryker att flyktingkrisen ännu inte är över.
– Förhållandena i Cox’s Bazar är hemska. Och tillströmningen av rohingyer har inte upphört, utan fortsätter, fast i mindre skala. Även de som kommer nu vittnar om en svår situation i delstaten Rakhine. De berättar att otrygghet, hot, förföljelser, hunger och brist på försörjningsmöjligheter tvingar dem att ge sig av från Myanmar.
Masud Bin Momen understryker att det varit svårt för ett utvecklingsland som Bangladesh att möta de humanitära behov som uppstår när en så enormt stor grupp människor befinner sig på flykt.
– Men våra myndigheter gör så gott de kan för att förbättra förhållandena i lägren och för att se till att rohingyerna får sina grundläggande behov tillgodosedda.
Han säger att träd och växtlighet i närheten av lägren har skövlats då människor varit i behov av ved. Och de boenden som byggts upp i sluttningar riskerar att drabbas av jordskred i samband med monsunregn. Dessutom har den ökande konkurrensen om arbetstillfällen skapat oro hos lokalbefolkningen.
Diskussionen om hur rohingyerna ska kunna återvända till sina hem har fastnat i ett dödläge. Enligt Masud Bin Momen är den avgörande frågan att flyktingarna känner att de har en trygg miljö att återvända till.
– De vill återvända till sina hem i Rakhine, men det kräver att förhållandena på marken gör detta möjligt. Det är den enskilt avgörande frågan för att de ska resa tillbaka. Och det ansvaret vilar helt på Myanmar. Men eftersom situationen ännu inte är gynnsam så undertecknar inte rohingyerna någon deklaration om att de ska återvända frivilligt, och av det skälet försenas repatrieringen.
Han understryker att Bangladesh inte har några planer på att tvinga flyktingarna att återvända och säger att myndigheterna förbereder att flytta en del av dem till en ö. Denna plan har dock kritiserats, eftersom vissa bedömare menar att denna ö inte skulle vara en säker plats för flyktingarna på grund av risken för extrema väderfenomen och översvämningar.
Kritiken tillbakavisas dock av FN-ambassadören, som betonar att det inte är hållbart att nästan alla rohingyer blir kvar i regionen Cox’s Bazar.
– Cox’s Bazar har helt enkelt inte den fysiska kapaciteten eller den infrastruktur som krävs för en sådan stor grupp av rohingyaflyktingar. De måste därför omlokaliseras och denna ö är en av de möjliga platserna. Planen är att till en början förflytta runt 100 000 flyktingar och myndigheterna arbetar hårt för att det ska gå att leva och försörja sig på denna ö, och innan detta har uppnåtts kommer inga rohingyer att förflyttas dit.
Masud Bin Momen säger att det är positivt att Internationella brottmålsdomstolen, ICC, inlett en förundersökning om Myanmars behandling av rohingyerna.
– Om ICC kommer fram till något konkret så kan det kanske också fungera som en viktig möjlighet för att bygga upp förtroendet bland rohingyerna, vilket skulle kunna förbättra möjligheterna för en repatriering.
FN-ambassadören har ett tydligt budskap till ledningen i grannlandet Myanmar:
– Vi uppmanar Myanmar att se till att förhållandena i Rakhine förbättras så att rohingyerna kan återvända så snart som möjligt.
- Ett drygt år efter att flyktingkrisen inleddes är situationen i lägren i Bangladesh fortfarande svår. Dessa flyktingar anlände med båt efter att ha tagit sig över floden Naf, som skiljer Bangladesh och Myanmar åt. Farid Ahmed/IPS
- Över 700 000 flyktingar från Myanmar lever i distriktet Cox’s Bazar i Bangladesh. Foto: Mojibur Rahaman Rana/IPS
- En flicka visar stolt upp sin teckning vid en skola som drivs av Unicef i flyktinglägret Balukhali i Bangladesh. Foto: Farid Ahmed/IPS
- Kvinnor och barn som flydde undan det brutala våldet i Myanmar väntar på nödhjälp i ett flyktingläger i Bangladesh. Foto: Parvez Ahmad Faysal/IPS
- Många av de barn som nu bor i flyktinglägren i Bangladesh lever med svåra trauman och är i behov av mer stöd. Foto: Farid Ahmed/IPS
