Ovalle, Chile, 180816 (IPS) – En chilensk forskargrupp kräver nu att överutnyttjandet av de begränsade vattenresurserna i regionerna runt Atacamaöknen upphör. Annars riskerar de 1,5 miljoner människor som bor i området att drabbas av vattenbrist.
I sin uppmaning skriver de 18 forskarna att de vattenresurser som finns i den nordliga landsdelen ska klassas som en icke-förnybar resurs. Detta eftersom industrier, gruv- och jordbruksföretag samt de större städerna förbrukar grundvattenresurserna betydligt snabbare än de kan fyllas på.
Chile är en världsledande exportör av koppar och frukt och grönsaker, som alla är vattenintensiva sektorer. Calogero Santoro är en av de akademiker som varit med och skrivit uppropet, som överlämnats till president Sebastián Piñeras regering. Han menar att de ursprungsbefolkningar som lever i regionen har en mycket större kunskap om behovet av att spara på vattnen jämfört med de stora företagen.
– Privata företag betraktar det inte som nödvändigt, eftersom de inte drabbas av några problem. Hela det chilenska systemet är utformat för att det ska flyta på så bekvämt som möjligt för näringslivet, men problemen finns bara runt hörnet, säger Calogero Santoro till IPS.
I uppropet skriver forskarna att problemen med vattenbrist bör få större uppmärksamhet, samt att större resurser måste satsas på teknik som kan bidra med nya lösningar. Detta för att motverka en utveckling där problemen bara fortsätter att förvärras.
Atacamaöknen brukar beskrivas som världens torraste plats och breder ut sig i sex regioner i norra Chile. Här bor knappa tio procent av Chiles 17,5 miljoner invånare.
Hugo Romero, som är professor i geografi, säger till IPS att det vatten som konsumeras av gruvbolag och befolkningarna i städerna i landets nordliga regioner främst tas från grundvattenresurser, vilket är mycket problematiskt.
– Det finns vissa bevis för att mycket av grundvattnet fylldes på redan för tusentals år sedan, och därmed är icke-förnybart, säger Hugo Romero.
Han säger att den tilltagande bristen på vatten i och runt Atacamaöknen redan har fått stora ekologiska effekter, då fler områden blivit uttorkade – vilket drabbat lokalbefolkningarna hårt. Dessutom menar Hugo Romero att det hittills har lagts alldeles för lite resurser på forskning om problemen.
Claudio Latorre, som är verksam vid Chiles katolska universitet, påpekar att forskarna i sitt upprop uppmanar till statliga satsningar på alternativa metoder för att kunna lagra vatten.
– Vi upplever redan de konsekvenser som klimatförändringar och överutnyttjandet av vattenresurser leder till, vilket har lett till mycket svåra situationer. Men i denna region har vi fortfarande möjlighet att genomföra konkreta åtgärder som inom 20–30 års sikt kan rädda städerna, säger han.
Enligt Hugo Romero har de stora ekologiska skadorna även lett till att många medlemmar av norra Chiles ursprungsbefolkningar har tvingats överge sina traditionella marker för att flytta till städerna.
