Santiago 180202 (IPS) – De flesta länder i Latinamerika har nu fastställt målsättningar för hur förstörelsen av regionens jordar ska kunna hejdas. Enligt FN går enorma områden av åkermarker förlorade varje år, en utveckling som hotar jordbruket och många människors försörjning.
Två tredjedelar av de 33 länderna i Latinamerika och Karibien har redan, eller är på väg att, meddela FN sina målsättningar för att bekämpa förstörelsen av jordar. Detta i enlighet med en överenskommelse som 2015 togs inom FN:s organ mot ökenspridning, UNCCD. Beslutet går ut på att vända utvecklingen genom att de deltagande länderna lägger fram nationella målsättningar som ska vara uppfyllda till 2030.
–Vi arbetar nu för att etablera en politik för en neutral användning av jordar. Det innebär att om marker förstörs, ska detta samtidigt kompenseras. Vi kan inte fortsätta med dessa enbart exploaterande satsningar, säger José Miguel Torrico, som är UNCCD:s koordinator i regionen, till IPS.
Han understryker att den målsättningen innebär att det som tas ur markerna även ska återföras, för att upprätthålla bördigheten.
Enligt UNCCD finns det i världen i dag två miljarder hektar med skadade jordar som skulle kunna återställas. Runt 14 procent av dessa områden finns i Latinamerika.
Sally Bunning, som är jordbruksexpert vid FN-organet FAO:s avdelning för Latinamerika, säger till IPS att en femtedel av skogarna och åkermarkerna i regionen är skadade.
–Den främsta orsaken är det kommersiella jordbruket, i synnerhet på grund av produktionen av kött, soja och palmolja, säger Sally Bunning från sitt kontor i Santiago.
Hon understryker att förstörelsen av marker och ökenspridning drivs på av en ökande global efterfrågan på kött och soja, socker och bomull. I Latinamerika är avskogning det största problemet följt av ett allt för intensivt utnyttjandes av betesmarker.
–Den stigande internationella efterfrågan leder till att bönder och stora markägare hugger ner skog för att expandera sina åkrar och betesmarker för boskap, säger Sally Bunning till IPS.
Hon understryker behovet av åtgärder för att vända utvecklingen och kunna skapa en hållbar djurproduktion, och för att se till att inte alla tidigare marker ersätts med jordbruksodlingar.
–I Sydamerika krävs det snabba åtgärder i området Gran Chaco, som delas av Paraguay, Argentina, Bolivia och till en mindre del Brasilien, säger Sally Bunning.
José Miguel Torrico påpekar att många länder i regionen även drabbats mycket hårt av olika klimatfenomen, däribland El Niño.
–Det har också förekommit mycket allvarliga torkor som hänger samman med förstörelsen av jordar, vilket drabbat befolkningarna.
Han säger att många småbönder drabbats särskilt hårt eftersom de fått problem med bevattningen av sina marker. I vissa fall har småbönder tvingats flytta från sina hemregioner. Förstörelsen av åkermarker och ökenspridning har tydliga kopplingar till migration, påpekar han. Som exempel nämner han de haitier som på senare tid har gett sig av från hemlandet.
–Det handlar om människor som kommer från landsbygdsområden där det inte längre går att bedriva jordbruk, säger José Miguel Torrico.
Förstörelsen av jordar hänger även tätt samman med klimatförändringarna.
–Det står redan klart att nederbörden kommer att minska kraftigt i vissa områden. Där krävs tidiga varningssystem som i tid varnar för kommande torkor, säger han.
- Sojaodling i delstaten Tocantins i norra Brasilien, ett land där plantagerna av denna gröda har brett ut sig på enorma områden som tidigare bestod av skogsmark. De industriella odlingarna av soja och palmolja, tillsammans med köttproduktionen, är de främsta skälen till att åkermarker går förlorade i Latinamerika. Foto: Mario Osava/IPS
- Sjön Las Canoas i byn Tipitapa nära Nicaraguas huvudstad Managua torkar ur varje gång väderfenomenet El Niño drabbar landet. Foto: Guillermo Flores/IPS
- Lantbrukaren José Ramón Espinoza i norra Argentina står bredvid en av de gemensamma vattentankar som installerats i Corzuela för att ge lokalbefolkningen ett bättre skydd mot de återkommande torkorna. Regionen är hårt drabbad av erosion. Foto: Fabiana Frayssinet/IPS
