Togoru, Fiji, 180104 (IPS) – Byar försvinner från Google Maps när havet slukar stränderna i Fiji. Inte ens de döda lämnas i fred. Vågorna slår mot de lutande gravstenarna som täcks av havstulpaner på kyrkogården i byn Togoru. Namnen på stenarna har suddats ut av havet.
På stranden pekar James Dunn, 72, mot havet.
−Byn fortsatte förr även bortom kyrkogården. På 20 år har havet rört sig flera hundra meter längre in. Huset där jag föddes är borta.
Han minns hur kyrkogården förr låg i palmträdens skugga. I dag ruttnar träden i vågorna. Jorden runt rötterna sveps bort och leder till att träden till sist faller. Havet rör sig allt längre in. Jordbruksmark har blivit obrukbar på grund av försaltning. De byar som finns kvar översvämmas ofta vid högvatten.
−Vågorna knackar på min dörr, säger James Dunn.
Hans släktingar ligger begravda här men han kan inte längre besöka deras gravar. Hans farfars farfar kom hit från Irland en gång och byggde upp byn.
Fiji och andra östater är extremt sårbara för stigande havsnivåer. De flesta öar är låglänta och har en fattig befolkning. Havsnivån har stigit med 25 centimeter i genomsnitt sedan 1880 och det har varit tillräckligt för att sudda ut byn från kartan. Byn har redan försvunnit från karttjänsten Google Maps.
−Havet stjäl vårt land. Stränderna där jag brukade leka som barn är täckta av havet. Togoru har byggt fem vallar de senaste 25 åren men ingen av dessa har lyckats stå emot havet.
Om den globala uppvärmningen begränsas till 1,5 grader kommer havsnivån fortfarande att stiga med 50 centimeter ytterligare. En sådan optimistisk prognos skulle ändå innebära slutet för tusentals samhällen i utsatta kustområden.
Fijis regering presenterade nyligen en lista över 60 byar som behöver förflyttas. För landet, med knappt en miljon invånare, är det en stor omställning.
Den lilla östaten har tagit på sig rollen att representera önationer som är sårbara för klimatförändringarna och har gjort sin röst hörd vid FN:s klimatkonferenser.
Varje månad besöker över 80 000 turister de vita stränderna och de färggranna korallreven. Men stränderna vid hotellen förändras ständigt. Sockerör är den andra pelaren i landets ekonomi men allt fler fält med odlingar har förstörts på grund av försaltning.
Fiji står endast för 0,01 procent av utsläppen av koldioxid men drabbas oupphörligen av extremväder.
Malela Dakui, 53, som bor i byn Rakiraki, berättar att cyklonen Winston slog till mot byn i februari 2016 med en vindstyrka på upp till 325 kilometer i timmen. Malela Dakui gömde sig under ett bord medan tak och väggar slets bort av cyklonen. Byn hade drabbats av cykloner tidigare men aldrig en lika stark. Otroligt nog skadades ingen i byn Rakiraki, men på andra håll omkom 44 personer. Cyklonen Winston är den värsta orkanen som drabbat södra halvklotet och blev också den mest kostsamma – hittills har kostnaderna efter cyklonen uppgått till motsvarande 1,4 miljarder dollar, en tredjedel av Fijis BNP. Byn Rakiraki har ännu inte helt kunnat återuppbyggas.
Klimatflyktingar är inte ett nytt fenomen i Fiji. Byn Tukuraki har flyttats tre gånger på fem år. Först flyttades byn till följd av ett jordskred 2012 och långvariga regn. Tio månader senare förstördes tillfälliga bostäder av cyklonen Evan. Den tredje gången sveptes byn bort av cyklonen Winston. Nu har byn byggts upp för fjärde gången. Moderna bostäder som ska kunna stå emot en kategori fem-cyklon har uppförts med hjälp av stöd från EU, men människor har gått miste om sitt traditionella sätt att leva.
Östaterna Samoa, Tuvalu, Vanuatu och många fler är hotade. Önationen Kiribati håller på att försvinna i havet och beräknas vara helt under vatten 2050. Kiribati har köpt 2 500 hektar mark i Fiji för att kunna förflytta en del av östatens 105 000 invånare dit när de sista delarna av önationen läggs under vatten.
*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor styck, eller genom särskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni använt den.
