Buenos Aires, 171107 (IPS) – Argentinas regering vill utveckla landets gruvindustri genom att locka till sig stora utländska investeringar för utvinning längs den östra sidan av bergskedjan Anderna. Men miljörörelsen motsätter sig planerna och har redan lyckats mobilisera ett stort folkligt stöd mot planerna.
Argentina har inte en lika utvecklad gruvsektor som flera andra länder i regionen, men tanken är att detta ska förändras. Regeringens mål är att locka till sig motsvarande 30 miljarder dollar i utländska investeringar för en storskalig gruvdrift längs Anderna, vars berg sträcker sig från nord till syd genom hela det stora landet.
Argentinas miljörörelse har i flera delar av landet fått med sig befolkningen i kampen mot storskalig gruvdrift.
Hos landets regering är dock förhoppningarna höga.
-Vi har en stor möjlighet att utveckla en resurs som Argentina äger och som till och med kan komma att bli viktigare än jordbruket, sade president Mauricio Macri tidigare i år.
I samband med uttalandet undertecknades ett nationellt gruvavtal som slår fast vilken ersättning som ska utgå till landets regionala myndigheter samt vilka minimiregler för miljöskydd som ska gälla i samband med gruvdrift.
Regeringen har försökt undanröja alla tvivel bland investerare, trots att motståndet mot gruvdrift är så vanligt förekommande.
Enligt landets författning tillhör naturresurserna de provinser där de är belägna. För närvarande finns det sju provinser i landet som efter påtryckningar har infört förbud mot gruvutvinning genom dagbrott, samt förbud mot cyanid och andra farliga substanser som vanligtvis används för att separera värdefulla metaller från sten.
Den sydliga provinsen Chubut, i Patagonien, var en av de första som införde ett förbud. Det skedde 2003, efter att befolkningen i staden Esquel protesterat mot ett kanadensiskt gruvbolags planer på att utvinna guld och silver. Protesterna tvingade fram en folkomröstning där 80 procent röstade nej till gruvan. Det var en händelse som anses ha varit starten för den rörelse mot gruvdrift som sedan dess vuxit sig mycket stark i landet.
-Den sociala rörelsen mot gruvor är det största bekymret för regering och företag, vilket bevisas av att det federala gruvavtalet slår fast att landets skolor bör lyfta fram gruvornas ekonomiska betydelse. Det är ett försök att indoktrinera barnen som vi vänder oss emot, säger Enrique Viale, som är grundare av organisationen Argentinska förbundet för miljöjurister, till IPS.
President Mauricio Macri har sedan han tillträdde varit en stark förespråkare för en ökad gruvdrift och har med olika åtgärder arbetat för att stärka sektorn.
Landet anses ha stora reserver av bland annat koppar, guld, silver och litium. För närvarande finns det endast en koppargruva i drift i landet, samt sju guldgruvor. Samtidigt finns det mängder av gruvprojekt planerade som ännu inte har satts igång.
Kritiker menar att regeringen genom sina satsningar visar att de prioriterar gruvdriften före att skydda miljön.
Enligt Pía Marchegiani, vid miljöorganisationen Farn, kommer de investerare som har störst intressen i landets gruvindustri från Australien, Kanada och USA. Samtidigt menar bedömare att Kina kan vara på väg in som en stor aktör, på samma sätt som i andra delar av Latinamerika.
Intresset från Kina är något som landets regering hoppas kunna utnyttja. Tidigare i höstas reste regeringsrepresentanten Mario Capello till Kina tillsammans med branschföreträdare för att presentera den argentinska planen för utökad gruvdrift. Där framhöll Mario Capello att det finns områden på runt 750 000 kvadratkilometer i Argentina där potentialen för gruvdrift anses vara hög.
Tidigare i år köpte det kinesiska bolaget Shandon Gold hälften av aktierna i guld- och silvergruvan Veladero i provinsen San Juan. Gruvdriften där har sedan tidigare utsatts för kritik från både organisationer och politiker på grund av de återkommande cyanidutsläpp som drabbat vattendragen i området.
