New York, 170503 (IPS) – De farligaste länderna för journalister är Syrien, Irak, Jemen, Afghanistan, Libyen och Mexiko där reportrar förföljs på grund av sitt arbete och myndigheterna inte ser till att lagarna efterlevs. Även IPS har drabbats under de många år som nyhetsbyrån bevakat utvecklingsfrågor.
Enligt pressfrihetsorganisationen CPJ har 1 236 journalister dödats sedan 1992. Under förra året dödades 48 journalister och under de första månaderna i år 8 reportrar. De flesta journalister som har dödats i Syrien, Irak, Jemen, Afghanistan, Libyen och Mexiko har arbetat för internationella nyhetsorganisationer.
Under de 53 år som nyhetsbyrån IPS har bevakat utvecklingsfrågor har reportrar förföljts, fängslats och dödats av repressiva och auktoritära regimer.
För anhöriga blir det dubbelt förödande när de som bär ansvaret för morden inte grips, åtalas eller döms i någon domstol. I vissa fall har kropparna aldrig påträffats.
Ett exempel är mordet på den 30-årige Richard de Zoysa, som var IPS byråchef i Sri Lanka. Han fördes bort, torterades och dödades. Kroppen släpptes ned i havet från en helikopter. Mordet uppges ha utförts av dödsskvadroner. Den uppsvällda kroppen spolades i land i Moratuwa, strax söder om Sri Lankas kommersiella huvudstad Colombo. Det avskyvärda brottet som var politiskt motiverat ägde rum i februari 1990 men än är mordet inte utrett.
Alaa Hassan som var korrespondent för IPS i Irak sköts till döds 2006 i bilen på väg till ett uppdrag i en krigszon.
IPS-journalisterna Luis Guagnini och Roberto Carri fördes bort från byråkontoret i Buenos Aires i slutet av en arbetsdag i mitten av 1970-talet. Deras döda kroppar påträffades aldrig.
Juan Gelman var chef för nyhetsbyrån IPS kontor i Latinamerika och arbetade i Buenos Aires mellan 1974 och 1977. I boken “Journalisterna som vände upp och ned på världen” som beskriver nyhetsbyråns historia berättar han om när de två IPS-journalisterna Luis Guagnini and Roberto Carri fördes bort.
Paramilitära grupper som AAA, Alianza Anticomunista Argentina, låg bakom de flesta kidnappningar som genomfördes på den tiden. De begick merparten av de över 2 000 morden på fackliga ledare, studenter och vänsterintellektuella.
Omkring 30 000 människor rövades bort och mördades under militärjuntan under sent 1970-tal och tidigt 1980-tal.
Runt 1975 började AAA att rikta in sig på IPS. Juan Gelman beskriver att det blev allt svårare att få fram information. IPS-chefen Roberto Savio beslutade att flytta det latinamerikanska nätverket till Rom.
Varje dag kom nya uppgifter om mord och försvinnanden i södra Sydamerika som nyhetsbyrån skickade vidare direkt. Flera journalister som arbetade för IPS var tvungna att fly och börja ett nytt liv exil.
I en text från 2013 med rubriken “Censur via mord kommer inte tysta sanningen” skriver Kanya d’Almeida, Asienredaktör för IPS, att trots uppror i södra och norra delen av Sri Lanka på 1990-talet var det ingen som hade kunnat tro att Richard de Zoysa skulle bli ett av offren.
Han kom från två mäktiga familjer i Colombo och betraktades som mycket framstående i de engelskspråkiga kretsarna. Han var en välkänd nyhetsreporter och byråchef för nyhetsbyrån IPS. Genom nyhetsbyråns bevakning av Sri Lanka på 1980-talet blev han känd som en ovanligt produktiv skribent.
Richard de Zoysa mördades samma kväll som han skulle lämna Colombo för att bli ny byråchef för nyhetsbyråns Europakontor i Lissabon.
“Richard de Zoysa bar endast en sarong runt midjan när han bands och fördes bort i en jeep av sex beväpnade män, varav en pekades ut av hans mor som en högt uppsatt polis som arbetade nära presidenten. Tre dagar senare fann en fiskare hans kropp som flöt omkring utanför Maratuwa söder om Colombo. Trots skottskador kunde hans mor identifiera honom,” skriver Kanya d’Almeida, Asienredaktör för IPS.
När nyheten kom ut utbröt häftiga protester bland Colombos elit.
“Bara några dagar efter Richard de Zoysas begravning förbjöd regeringen medier att nämna honom – i tryckta medier, bilder eller i radiosändningar. Om mordet inte skulle vara tillräckligt för att tysta honom så var censur det näst bästa,” skriver Kanya d’Almeida.
Richard de Zoysas sista rapport från Colombo hade rubriken “Sri Lanka närmar sig en människorättsapokalyps”.
I slutet av 1990 fick Richard de Zoysa ett postumt pris för sin internationella gärning och rapporter om hur dödsskvadroner mördat studenter i Sri Lanka. IPS mottog priset vid en ceremoni i FN:s högkvarter i New York.
