New Delhi, 170503 (IPS) – Kvinnliga journalister i olika delar av Asien får ta emot hat och hot på nätet. Kvinnor som arbetar som reportrar, bloggare och som andra medieaktörer utsätts oproportionerligt mycket för hatyttringar.
-Det är inte vad du säger som framkallar nättrollens hat utan det faktum att du säger det. Om du vågar dig in på traditionellt manliga områden kommer du att kränkas och förolämpas. Det är ett av de många sätt som män i alla tider har tystat frispråkiga kvinnor, säger Mary Beard, professor i klassiska språk vid universitetet i Cambridge.
Antalet kvinnor på nyhetsredaktioner runt om i Asien och Stillahavsområdet har ökat i antal enligt en studie men endast tre av tio anställda inom medierna är kvinnor. Fortfarande dominerar en konservativ syn på kvinnor.
Bloggaren Shammi Haque i Dhaka har dödshotats, hotats med våldtäkt och fått ett mejl från en militant extremistgrupp som uppges ha mördat flera bloggare i Bangladesh. “Enligt sharialagarna tillåts inte kvinnor arbeta utanför hemmet utan att täcka sig. Det är ett brott och är straffbart. På samma sätt gör en arbetsgivare sig skyldig till brott. Vi uppmanar medier att låta kvinnorna lämna sina arbeten”, stod det i mejlet.
Harry Stevens och Piyush Aggarwal på Hindustan Times, som är en av de största dagstidningarna i Indien, visade nyligen hur svårt det är att vara en frispråkig kvinna på Twitter. I samband med en kampanj mot näthat i Indien samlade de in en veckas Twittermeddelanden som riktats till fyra framstående kvinnliga journalister i Indien. Nyhetsankaret Barkha Dutt fick 3 020 kränkande Twittermeddelanden riktade mot henne medan journalisten Rana Ayyub som är muslim fick 2 580 hatfyllda Twittermeddelanden ofta färgade av en islamofobisk retorik.
Nättrollen i Asien har haft fritt spelrum i minst sex år. Kvinnliga journalister som mött näthatet och de kränkande kommentarerna på sociala medier har svarat med att ignorera eller blockera användare. Flera uppger att de förföljs och att direkta hot om attacker har ökat, vilket tvingat dem att vidta rättsliga åtgärder eller söka polisskydd.
Samtidigt framhåller OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, att journalisternas säkerhet är en förutsättning för yttrandefriheten.
Kvinnliga journalister, bloggare och andra medieaktörer utsätts oproportionerligt mycket för hatyttringar, vilket har en direkt påverkan på deras säkerhet och hur aktiva de fortsätter att vara på nätet.
-Det hat de möter när de bara gör vad som förväntas av dem i sitt arbete kan skapa trauman och göra att många kvinnor känner sig hjälplösa, arga och mycket frustrerade. I vissa fall kan det påverka självkänslan, det sociala livet och leda till symptom på depression, ångest och panikattacker. Sexistiska kommentarer och hatyttringar är svårare än annat att hantera, säger psykiatrikern Samir Parikh.
-På nätet är det möjligt att dölja sin identitet och attackera individer på det mest oetiska och skadliga sättet. Att hänga ut kvinnor är en gammal metod men skillnaden är att i dag med det snabba informationsutbytet sprids det till fler och orsakar enorma skador, säger Dilrukshi Handunnetti, en redaktör i Colombo i Sri Lanka.
Den internationella journalistfederationen, IFJ, fördömer näthat mot kvinnliga journalister och har presenterat riktlinjer för hur trakasserier på sociala medier kan hanteras och hur mediehus kan arbeta för att skydda journalistiska röster och skapa utrymmen för en öppen och respektfull debatt.
Bland annat uppmanas medieorganisationer att skapa en speciell enhet som kan ge råd och stöd för kvinnliga journalister. I extrema fall kan det handla om hjälp att göra en anmälan och möjlighet att få samtalsstöd.
IFJ har gett ut handboken Byte Back för kvinnliga journalister som utsätts för trakasserier på nätet. De som utsätts rekommenderas att dokumentera kränkningar samt ignorera, filtrera och rapportera användare och om trakasserierna blir värre – högljutt peka ut dem som gör sig skyldiga till näthatet.
*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor styck, eller genom särskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni använt den.
