Lima, 170428 (IPS) – En stor andel av de 4,3 miljoner migrantarbetarna i Latinamerika och Karibien arbetar inom den informella ekonomin eller har osäkra arbetsförhållanden.
-Jag tror att de avgörande faktorerna som är drivkrafterna bakom migrationen är fattigdom, låga löner, brist på tillgång till hälsovård och utbildning och den orättvisa fördelningen av välståndet i våra länder, säger Julio Fuentes, ordförande för Latinamerikanska och Karibiska förbundet för offentliganställda, Clate.
I en ILO-rapport om arbetskraftsmigrationen i Latinamerika och Karibien från 2016 identifieras elva migrationskorridorer som huvudsakligen används av arbetstagare i regionen. Av dessa är det nio korridorer som förbinder länderna i regionen och två som förbinder länderna med USA och Spanien.
Enligt rapporten förändras migrationsrutterna ständigt till följd av ömsesidigt ekonomiskt beroende och förändrade arbetsmarknader. Migrationen i regionen har vuxit från 3,2 miljoner migranter 2011 till 4,3 miljoner i början av 2016.
Denis Rojas, colombiansk sociolog vid det regionala forskningsrådet Clacso pekar på andra orsaker till migrationen.
-Vi har dem från medelklassen som kommit till Argentina på grund av de höga kostnaderna och olika begränsningar i tillgången till högre utbildning i Colombia. Antalet familjer som skickar sina barn till Argentina för studier började öka för flera år sedan.
Hon menar att många tänker att en högre utbildningsnivå ska ge dem en chans till bättre inkomst och bättre jobb.
Hon säger att en annan grupp av migranter är de som drivits från sina hem till följd av den väpnade konflikten i Colombia.
Internationella arbetsorganisationen, ILO, påpekar att mer än hälften av migrantarbetarna i Latinamerika och Karibien är kvinnor och framhåller de osäkra arbetsvillkoren inom den informella sektorn där utnyttjande och diskriminering är vanligt förekommande.
En 35-årig kvinna som kallar sig Juliana kom till Argentina från staden Arequipa i södra Peru. Hon berättar att hon arbetade fem år med hushållsarbete inom den informella sektorn för att kunna ha råd med sina universitetsstudier.
-Som utlänningar utan kontakter och nödvändiga papper var detta det enda jobbet vi kunde hoppas på. Då fanns inte den immigrationslagstiftning som vi har i dag. Det tog mig tre år att få nationella identitetshandlingar, säger Juliana som håller på att utbilda sig till jurist.
Pilar från Colombia har varit i Brasilien i åtta år och trots att hon har en universitetsexamen måste hon arbeta utan kontrakt på ett vandrarhem där hon inte har tillgång till grundläggande arbetsrättigheter. Hon valde att komma till Brasilien på grund av de höga kostnaderna för högre utbildning i hemlandet.
-Brasilien som har gratis utbildning på statliga universitet är som ett slags paradis för många colombianer, säger 34-åriga Pilar till IPS.
Hon berättar att många av de unga latinamerikanska migranterna i Río de Janeiro arbetar inom turistindustrin.
-Jag hade inget arbetstillstånd de första åren och tog vilket jobb som helst som dök upp. Jag arbetade över åtta timmar om dagen och hade knappt en dag ledigt i veckan. De betalade mig mindre än den lagstadgade minimilönen, säger hon.
I Brasilien och Argentina arbetar många bolivianer under slavliknande förhållanden i illegala låglönefabriker inom textilindustrin. Liknande förhållanden finns i många andra sektorer och länder.
Av totalt 45 miljoner migranter i USA kommer 21 miljoner från Latinamerika. Omkring 1,3 miljoner människor i Spanien kommer ursprungligen från Latinamerika, enligt ILO.
-Latinamerikaner som söker efter ett bättre liv i USA ger sig ut på en fruktansvärd resa som kostar många livet och de som når sina destinationer får ta de värsta jobben med låga löner och osäkra arbetsförhållanden. De bidrar enormt till den amerikanska ekonomin men får aldrig bli medborgare och tvingas leva som papperslösa, säger Julio Fuentes till IPS.
FN-organet ILO:s årliga konferens den 5-17 juni i Genève kommer i år ha fokus på migrantarbetares rättigheter.
*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor styck, eller genom särskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni använt den.
