Pressat FN kan drabbas av minskade USA-anslag

New York, 170323 (IPS) – FN står inför en lång rad humanitära kriser i olika delar av världen. Samtidigt finns det en risk för att anslagen från USA, som är världsorganisationens största enskilda bidragsgivare, kommer att minska.

På torsdagen presenterade Donald Trump sitt första budgetförslag sedan han tillträdde som USA:s president. Där föreslås kraftiga neddragningar för utrikesdepartementet, med 29 procent, och för miljöskyddsmyndigheten EPA, som kan förlora 31 procent av sin budget.

Än så länge finns det inga detaljer kring förslagen, som först måste godkännas av kongressen. Men bidragen till FN och till biståndsmyndigheten Usaid ligger under utrikesdepartementet, som alltså kan drabbas hårt. -Om detta godtas – och detta ska sägas med ett stort “om” – skulle Vita husets planer kunna leda till att FN-finansieringen minskar med mångmiljardbelopp, säger Natalie Samarasinghe som är chef för Storbritanniens FN-förbund, till IPS.

Detta samtidigt som FN har att hantera en lång rad akuta kriser i världen.

-Närmare 20 miljoner människor riskerar svält i Nigeria, Somalia, Sydsudan och Jemen och antalet människor som tvingats på flykt från sina hem är det största sedan mätningarna började göras, säger Natalie Samarasinghe.

Michel Gabaudan, ordförande för den humanitära organisationen Refugees International, säger att det samtidigt är viktigt att behålla perspektivet när eventuella minskningar av de amerikanska bidragen diskuteras.

-USA:s bidrag är generöst och mycket viktigt, men det är inte för högt jämfört med andra länder i Väst, som är de största finansiärerna av humanitärt bistånd, säger Michel Gabaudan.

Han påpekar att vissa europeiska länder bidrar med mer pengar per capita än USA, men att storleken på den amerikanska ekonomin gör att landets bidrag ändå är mycket viktigt.

Ett av Donald Trumps första beslut som president var att återinföra en regel som innebär ett stopp för allt federalt stöd till organisationer som stödjer abort. Som svar på detta skapade Nederländerna en fond med målsättningen att samla in 600 miljoner dollar till satsningar på reproduktiv hälsa och säkra aborter.

Två FN-organ som mottar stora bidrag från USA är livsmedelsprogrammet WFP, som bland annat arbetar med akut matbistånd, och flyktingorganet UNHCR.

Michel Gabaudan säger att för att kunna hantera både världens akuta kriser och göra de mer långsiktiga satsningarna krävs det mer resurser.

-Utrikesdepartementet finansierar UNHCR och Usaid finansierar utvecklingsprogram för mer långsiktiga frågor. De flesta flyktingkriser blir långvariga, människor återvänder inte efter bara ett år eller två, säger han och hänvisar till konflikten i Syrien som pågått i sex år.

Donald Trumps budgetförslag avspeglar även andra delar av den nya republikanska politiken – däribland stora nedskärningar av miljöprogram och minskade anslag för program riktade till de fattiga inom landet.

USA:s nya FN-ambassadör Nikki Haley säger i ett pressmeddelande att budgeten syftar till att göra FN mer effektivt.

-På många områden använder FN mer pengar än världsorganisationen borde och på många sätt läggs en mycket större finansiell börda på Förenta Staterna än på andra länder, enligt Nikki Haley. Att FN:s högkvarter är beläget i New York generar samtidigt pengar även till USA. Den senaste analys som gjorts av stadens myndigheter visar att FN bidrog med 3,69 miljarder dollar i intäkter till New Yorks ekonomi år 2014.

Stéphane Dujarric, talesperson för FN:s generalsekreterare Antonio Guterres, säger att generalsekreteraren är tacksam för det stöd som USA har gett världsorganisationen under många år, som dess enskilt största finansiella bidragsgivare.

-Generalsekreteraren är helt inställd på att reformera FN för att organisationen ska vara redo för sina uppgifter och kunna leverera resultat på det mest effektiva och kostnadseffektiva sättet. Däremot kan plötsliga minskningar av bidrag tvinga fram tillfälliga beslut som skulle underminera det långsiktiga reformarbetet, säger Stéphane Dujarric.

Han uttalade sig även kring den del av den föreslagna amerikanska budgeten som handlar om kampen mot terrorismen. I den ingår en kraftig förstärkning av försvarsutgifterna, som tycks peka mot en inriktning mot mer militära lösningar framför diplomatiska.

-Generalsekreteraren är helt införstådd med behovet av en effektiv kamp mot terrorismen, men anser att detta kräver mer än militära utgifter. Det finns även behov av att motarbeta terrorismens underliggande drivkrafter, genom fortsatta investeringar i konfliktförebyggande insatser, konfliktlösning, insatser mot våldsam extremism, fredsbevarande, fredsbyggande, en hållbar och inkluderande utveckling, att de mänskliga rättigheterna stärks och respekteras, samt att humanitära kriser hanteras i rätt tid, säger Stéphane Dujarric.

Lyndal Rowlands

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *