Mexico City, 170116 (IPS) – Mexikos regering har genomfört en kraftig höjning av bränslepriserna som har utlöst en våg av protester över landet. Minst sex människor har dödats i samband med protestaktioner, närmare 1 500 människor gripits och dussintals butiker plundrats.
-Vi har fått fullständigt nog av regeringens plundringar och godtyckliga åtgärder, vi förtjänar inte det vi blir utsatta för, säger Marisela Campos, som är en av många mexikaner som deltagit i protesterna mot de höjda bränslepriserna.
Tvåbarnsmamman har rest de tio milen till huvudstaden från hemmet i Yautepec för att protestera mot regeringen och president Enrique Peña Nieto.
-Allt har blivit dyrare på grund av gasolinazo, säger Marisela Campos.
Det är den term befolkningen gett de höjda energipriserna på mellan 14 och 20 procent som började gälla vid årsskiftet. Det är en åtgärd som utlöst en våg av protester i form av bland annat demonstrationer och vägblockader organiserade av fackföreningar, bondeorganisationer, studenter och butiksägare.
Redan innan priserna på bensin, el och gas höjdes fanns det i landet ett utbrett missnöje över den växande straffriheten, korruptionen och de sociala orättvisorna.
“Vi är motståndare till Enrique Peña Nietos styre. Prisökningarna och budgetnedskärningarna har pågått sedan 2014. Nu kommer priserna på mat och transporter att stiga,” sade Claudia Escobar som bor i Mexico City, till IPS i samband med en annan demonstration.
Regeringen menar att prisökningarna hänger samman med att de internationella oljepriserna steg under slutet av förra året, och att alternativet hade varit tuffa budgetnedskärningar som hade fått betydligt kraftigare sociala effekter.
Bedömare menar dock att den grundläggande orsaken snarare är de bränslesubventioner som fasades ut för ett par år sedan, samt den minskade produktionen från det statliga oljebolaget Pemex. Den statliga bensinskatten ligger på 30 procent.
Mexikos regering har samtidigt sedan 2014 öppnat upp olje- och energimarknaden för privata intressen. När Enrique Peña Nieto tillträdde som president i slutet av 2012 utlovade han en energireform som skulle garantera låga bensinpriser på den lokala marknaden.
Ända sedan 2011 har Pemex oljeproduktion minskat, och utvecklingen fortsatte under förra året. I november var produktionen av råolja den lägsta på tre decennier, vilket anses bero på att det saknas resurser för att modernisera det statliga oljebolagets infrastruktur.
Även den inhemska produktionen av bensin och diesel har minskat kraftigt på senare år, vilket lett till en ökad import, i första hand från USA.
Tidigare har Pemex inkomster stått bakom 33 procent av statsbudgeten, men de fallande oljepriserna i kombination med oljebolagets minskade kapacitet har på senare tid lett till att Pemex bidrag till statskassan sjunkit till 20 procent.
Forskaren Nicolás Domínguez, som är verksam vid Universidad Autónoma Metropolitana, menar att de höjda bränslepriserna slår hårt mot vanliga människor, som har svårt att förstå åtgärderna.
-Men de förstår vad som sker när de ska gå och handla och inte längre har råd att köpa det de behöver. Det gör dem arga. Och när de kräver svar säger regeringen att bensinpriserna stiger i USA och på alla andra platser, säger Nicolás Domínguez.
Den allmänna uppfattningen är att de höjda bränslepriserna påverkat alla andra levnadsomkostnader negativt. Bondeorganisationen El Barzón varnar för att priserna på de vanligaste varorna kan komma att stiga med upp till 40 procent under de kommande månaderna.
-De höjda bränslepriserna kommer att leda till ökande orättvisor, vilket redan tidigare var ett stort problem, säger organisationens språkrör Uriel Vargas till IPS.
Enligt siffror från 2014 klassades 46 procent av landets 122 miljoner invånare som fattiga. Det är en siffra som de flesta samhällsvetare menar har stigit under de senaste två åren.
De stigande bränslepriserna åt upp den höjning av minimilönerna som genomfördes samtidigt, till motsvarande en månadslön på knappa 1 100 kronor. Samtidigt har studier visat att den lönen, som närmare sex miljoner mexikaner arbetar för, inte räcker för att täcka de mest grundläggande behoven.
Forskning från Universidad Autónoma Metropolitana har visat att de som arbetar för minimilönen har förlorat elva procent av sin köpkraft sedan Enrique Peña Nieto kom till makten.
Dessutom är Mexikos framtidsutsikter dystra, med en svag ekonomisk tillväxt som riskerar att minska ytterligare efter att Donald Trump tillträtt som USA:s president. Detta med tanke på den mer protektionistiska politik som kan följa.
*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor styck, eller genom särskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni använt den.
