New York, 170103 (IPS) – Ända sedan arbetet i FN-skrapan i New York inleddes 1952 har USA hyst en hatkärlek för världsorganisationen. Mycket talar för att nya slitningar kommer att uppstå efter att Donald Trump tagit över som president för det land som är FN:s enskilt viktigaste finansiär.
Den inflytelserike republikanske senatorn Jesse Helms var under sin karriär en av många amerikanska FN-kritiker. Vid ett tillfälle jämförde han finansieringen av FN med att “hälla ner pengar i ett råtthål”. Den tidigare borgmästaren i New York, Ed Koch, valde i stället att jämföra FN med “ett avlopp”, medan en annan av stadens tidigare borgmästare, Rudolph Giuliani, påpekat att han inte skulle sakna organisationen, om FN en dag bestämde sig för att flytta sitt högkvarter från staden.
Efter att generalförsamlingen röstat in några av världens “mest repressiva” representanter som medlemmar i FN:s människorättsråd sade den republikanska kongressmedlemmen Dana Rohrabacher att “dårarna har tagit över dårhuset och jag tänker inte låta dårarna få mer amerikanska skattepengar att leka med”.
Även den tillträdande presidenten Donald Trump har uttalat sig kritiskt om FN. Och efter att FN:s säkerhetsråd nyligen drev igenom en resolution som fördömer Israel för de fortsatta bosättningarna på ockuperade områden, varnade Donald Trump för att han kommer att se över de framtida relationerna med FN.
Den tillträdande presidenten, som kommer att installeras den 20 januari, ifrågasatte samtidigt världsorganisationens effektivitet och dömde ut FN som “en klubb där människor träffas, pratar och har trevligt”. Efter att resolutionen antagits med röstsiffrorna 14 mot 0, där USA valde att lägga ner sin röst, meddelade Donald Trump att “saker och ting kommer att bli annorlunda efter den 20 januari”.
För närvarande är USA FN:s viktigaste finansiär följt av Japan, Kina, Tyskland och Frankrike.
Efter omröstningen i säkerhetsrådet meddelade den republikanske senatorn Lindsey Graham att han planerar att ta initiativ till en koalition i syfte att antingen stoppa eller minska den amerikanska finansieringen av FN. En annan republikansk senator, Tom Cotton, varnar för att FN och de länder som stödde resolutionen mot Israel därmed har “äventyrat alla former av stöd från USA”.
FN-kännaren Jim Paul, som tidigare var chef för den New York-baserade organisationen Global Policy Forum, säger dock till IPS att hot från USA om att dra in bidragen till FN inte är något nytt. De förekom redan på 1980-talet, enligt honom.
-Detta hot fungerar bara om de tas på allvar av FN-företrädare eller medlemsstater, som snabbt agerar för att följa kraven. Det skulle faktiskt kunna vara hälsosamt om de amerikanska anslagen minskade så att FN inte längre var lika beroende av USA, säger Jim Paul.
Han påpekar att Olof Palme en gång föreslog en gräns som skulle innebära att inget enskilt land skulle få stå bakom mer än tio procent av FN:s totala budget. USA:s anslag motsvarar i dag närmare 22 procent av FN-budgeten.
Under åren har flera amerikanska administrationer arbetat för att förmå FN att agera till fördel för landet, som en förlängd del av USA:s utrikespolitik.
Jim Paul påpekar att vissa företrädare för länder som USA har ansträngda relationer till kan hindras inresetillstånd till USA och därmed möjlighet att tala i FN.
Trots att USA och FN 1947 kom överens om att USA som värdland ska se till att världsorganisationens högkvarter kan fungera så har flera statschefer nekats amerikanskt visum i samband med att de planerat att tala inför generalförsamlingen.
Medan den amerikanska kritiken mot FN bara har fortsatt har landets politiska ledare sällan medgett de både politiska och ekonomiska fördelar det även innebär att vara värd för FN:s högkvarter. Och för staden New Yorks del genererar FN mycket stora ekonomiska intäkter.
