Mexico City, 161117 (IPS) – Protesterna mot den kontroversiella oljeledningen Dakota Access Pipeline i USA engagerar inte bara den lokala ursprungsbefolkningen i reservatet Standing Rock Sioux. Tusentals medlemmar från andra ursprungsbefolkningar och miljövänner från olika delar av världen har anslutit sig i kampen mot den planerade oljeledningen.
Den kanadensiska aktivisten Clayton Thomas-Muller har begett sig över gränsen till USA för att delta i protesterna mot oljeledningen – en kamp som enligt honom påminner om många andra strider där ursprungsbefolkningar vänder sig mot planerna på olika stora projekt på deras traditionella marker.
Clayton Thomas-Muller, som själv tillhör creefolket, menar att det finns många paralleller till den kamp som nu utspelas i North Dakota.
-När ursprungsbefolkningar reser sig tillsammans med sociala rörelser så tänds gnistor hos människor på ett sätt som tidigare inte har setts. Den här kampen pågår överallt och hela världen står bakom befolkningen i Standing Rock Sioux, säger Clayton Thomas-Muller, på telefon till IPS.
Han befinner sig vid det läger som upprättats i North Dakota, nära gränsen till Kanada, där de som protesterar mot den planerade 189 mil långa oljeledningen samlats. Bakom satsningen står ett amerikanskt företag som med hjälp av mångmiljardbygget planerar att kunna transportera 470 000 fat råolja om dagen via den nya ledningen.
Ursprungsbefolkningens protester har dock lett till att bygget legat nere sedan i september. Siouxerna kräver att projektet ska stoppas eftersom de befarar att oljeledningen ska skada deras marker och vattentäkter. Befolkningen hävdar dessutom att myndigheterna inte har konsulterat dem, trots att det är deras marker som kommer att drabbas.
Vid protestlägret, som ligger vid Missourifloden, vajar hundratals flaggor tillhörande ursprungsbefolkningar från olika delar av världen. Av USA:s 325 miljoner invånare beräknas 2,63 miljoner tillhöra ursprungsbefolkningen, fördelade på 150 olika stammar.
Ledare för olika ursprungsbefolkningar i Latinamerika menar att protesterna i North Dakota bara är en av många liknande konflikter. I exempelvis den nordmexikanska delstaten Sonora slåss yaquifolket mot bygget av en privat gasledning som de menar utgör ett hot mot deras traditionella marker.
-Vi blev varken tillfrågade eller informerade. Vi vill bli konsulterade och vi vill att våra rättigheter respekteras, vi försvarar vårt territorium och vår miljö, säger aktivisten Plutarco Flores, som tillhör yaquifolket, till IPS.
I maj förra året meddelade ursprungsbefolkningen, som utgör en av 54 urfolksgrupper i Mexiko, att de röstat nej till den planerade gasledningen. Men myndigheterna godkände projektet ändå, vilket ledde till att ursprungsbefolkningen inledde en juridisk process. Sedan i våras har bygget av gasledningen legat nere.
Den sammanlagt 85 mil långa gasledningen ska enligt planerna gå genom yaquifolkets områden – rakt över människors bakgårdar. Nyligen ledde ett våldsamt bråk mellan motståndare och anhängare till projektet till att en person dödades och många skadades.
Aktivisten Plutarco Flores menar att ursprungsbefolkningarnas kamp mot olika stora projekt har vuxit i styrka och att protesterna i North Dakota fungerar som en inspiration för fortsatt kamp.
På en annan plats i norra Mexiko har rarámurifolket sedan början av förra året lyckats stoppa bygget av en gasledning över deras marker, genom att hänvisa till att de genom lag har rätt till att först bli informerade och konsulterade.
Till skillnad från USA har länderna i Latinamerika undertecknat den ILO-konvention som slår fast att ursprungsbefolkningar måste konsulteras innan projekt på deras marker godkänns.
I många fall respekterats dock inte denna regel, enligt de urfolksledare IPS talat med. När det gäller fallet i North Dakota uppmanar FN:s särskilde sändebud för ursprungsbefolkningars rättigheter, Victoria Tauli-Corpuz, de amerikanska myndigheterna att konsultera den lokalbefolkning som påverkas av den planerade oljeledningen.
-Det faktum att de inte har blivit konsulterade innebär ett brott mot deras rättigheter, säger Victoria Tauli-Corpuz till IPS.
Victoria Tauli-Corpuz besökte förra veckan Mexiko och träffade företrädare för 20 olika mexikanska urfolk som drabbats av olika storskaliga projekt som gasledningar, vattenkraftsdammar, motorvägar och gruvor.
Enligt henne är det vanligt att hon i samband med besök i olika länder i Latinamerika får rapporter om att myndigheter godkänner projekt utan att de lokalbefolkningar som påverkas först får möjlighet att yttra sig.
