New Delhi/Bonn, 161104 (IPS) – Under de kommande 30 åren kan närmare 135 miljoner människor tvingas att flytta från sina hem efter att deras odlingsmarker blivit förstörda, enligt FN:s organ mot ökenspridning. IPS har träffat UNCCD:s chef Monique Barbut för en intervju.
När människor inte längre kan försörja sig på sina åkermarker tvingas de söka sig någon annanstans. Enligt UNCCD kommer många att flytta till närliggande städer, vilket driver på den oplanerade urbaniseringen. IPS träffade Monique Barbut inför det möte om FN:s konvention mot ökenspridning som nyligen hölls i Nairobi.
IPS: Ett mycket stort antal länder har drabbats av torkor eller ökenspridning. Kan detta driva fram nya konflikter och göra att människor tvingas flytta? Monique Barbut: Många flyktingar kommer från regioner i världen som ofta är drabbade av torkor och vattenbrist. Ökenspridning eller torkor förorsakar inte på egen hand konflikter eller tvångsförflyttningar, men de kan öka riskerna. Det kan finnas bidragande faktorer som gör det omöjligt för människor att stanna, som politiska spänningar, svaga institutioner, ekonomiska orättvisor, brist på sociala skyddsnät eller rivalitet mellan olika grupper. Ett välkänt exempel är den långvariga torkan och vattenbristen som rådde mellan 2006 och 2010 i Syrien.
Torkor är ett naturfenomen som inte behöver leda till konflikter och att människor drivs på flykt. Svåra torkor har även drabbat länder som Australien och USA, men där har myndigheterna agerat och gjort situationen uthärdlig. I fattiga länder där det inte finns några skyddsnät är det nödvändigt att det internationella samfundet agerar.
Mali är ett exempel där oförutsägbar och minskad nederbörd har lett till minskade skördar. Fler och fler boskapsuppfödare och bönder har börjat flytta in till städerna i jakt på arbete. Befolkningen i Malis huvudstad Bamako har på bara drygt 20 år ökat från 600 000 invånare till närmare 2 miljoner. Samtidigt har levnadsförhållandena i staden blivit allt osäkrare och otryggare. Många i norra Nigeria har tvingats flytta på grund av ökenspridningen och Lagos har numera över tio miljoner invånare. Desillusionerade och arbetslösa ungdomar är lätta att rekrytera av smugglare, organiserade brottslingar och till och med av Boko Haram.
Boskapsskötare stöter på liknande problem när de tvingas röra sig bortom sin vanliga områden i jakt på vatten och bete. De riskerar då att hamna i konflikter med andra befolkningar som inte vill dela med sig av sina resurser. Konflikter mellan boskapsskötare och bönder utgör en allvarlig utmaning för myndigheterna i länder som Somalia, Tchad och Niger.
IPS: Vilka andra länder kan bli sårbara för extrema torkor i framtiden? Monique Barbut: Torkor inträffar i nästan alla regioner. Men på grund av klimatförändringarna förväntas torkorna spridas även till nya områden och bli mer återkommande och intensiva. Under de kommande decennierna är risken stor att stora delar av USA, Medelhavsområdet, sydvästra Asien, södra Afrika och en stor del av Latinamerika – i synnerhet Mexiko och Brasilien – kommer att drabbas av extrema torkor.
Den viktigaste frågan handlar om vilka som kommer att drabbas och vad som kan göras åt det. I fattiga utvecklingsländer kommer många människor att bli av med sitt levebröd eftersom så många är beroende av naturresurserna. Därför krävs det ökade investeringar för att få dessa befolkningar att satsa på ett hållbart jordbruk. Det behövs även mer resurser för att återställa skadade marker.
*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor styck, eller genom särskilda bildabonnemang. Om ni vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: sweden(a)ipsnews.net och meddela att ni använt den.
