New York, 160929 (IPS) – Ett år har gått sedan FN:s medlemsländer kom överens om de nya hållbara utvecklingsmålen under parollen att “ingen ska lämnas efter”.
Hittills har dock FN haft svårt att inkludera världens mest utsatta och marginaliserade i världsorganisationens utvecklingsinsatser. Flyktingbarnens situation hamnade i kölvattnet vid den FN-konferens om flyktingar och migration som nyligen hölls. I juni fick inte företrädare för hbtq-personers rättigheter delta vid ett viktigt FN-möte om hiv och aids och samma månad valdes en viktig kommitté för funktionshindrades rättigheter fram av FN:s medlemsstater – utan någon kvinnlig representant.
Danny Sriskandarajah, generalsekreterare för nätverket Civicus, menar att om målet om att ingen ska lämnas på efterkälken ska kunna uppfyllas så krävs det att världens regeringar både ändrar politik och satsar på att förändra attityder.
-Att på allvar hjälpa dem som ligger längst efter är inte en teknikalitet utan en i allra högsta grad politisk fråga, säger Danny Sriskandarajah till IPS.
Ett första steg är enligt honom att identifiera vilka grupper som är mest marginaliserade.
-Om våra ledare i en överenskommelse upprepar 42 gånger att ingen ska lämnas på efterkälken, så måste vi snabbt ta reda på vilka det gäller, säger han.
Vladimir Cuk, ordförande för International Disability Alliance, IDA, påpekar att det inte alltid är så lätt att nå ut till de mest utsatta.
-Satsningarna som måste genomföras ska riktas mot dem som det är svårast att nå, svårast att räkna, svårast att få in i program, svårast att få veta något om – och de är ofta personer med funktionshinder, säger han till IPS.
Vladimir Cuk påpekar samtidigt att försök har gjorts att inkludera funktionshindrade i satsningar som gäller de hållbara utvecklingsmålen, som ska vara uppfyllda till år 2030, vilket inte var fallet gällande millenniemålen. Han säger att denna grupp är extra svår att nå, eftersom de ofta även tillhör de allra fattigaste bland befolkningarna.
Att många av de allra mest utsatta ofta är dubbelt marginaliserade utgör ytterligare en utmaning för FN:s medlemsstater i kampen för att inkludera alla. En annan sådan grupp är urspungsbefolkningarna.
-De är ofta minoriteten bland minoriteten, säger Marama Pala, som är en av de civila samhällets representanter vid FN-möten.
-Så länge inte länderna agerar mot de orättvisor som drabbar ursprungsbefolkningar kommer inte de hållbara utvecklingsmålen att kunna uppnås, konstaterar Marama Pala.
Vissa utsatta grupper omnämns inte i de nya utvecklingsmålens slutdokument eftersom de ansågs vara alltför politiskt känsliga av vissa länder, då målen skulle godkännas av alla FN:s 193 medlemsstater. För att nå konsensus nämns exempelvis inte diskrimineringen baserad på sexuell läggning eller på migranters status.
