Sydsudan: Krav på vapenembargo vid sidan av skyddsstyrka

New York, 160929 (IPS) – För snart en månad sedan besökte medlemmar av FN:s säkerhetsråd det oroliga Sydsudan. Fortfarande råder oenighet om de begränsade åtgärder som föreslagits för att få säkerhetssituationen under kontroll.

-För att få ordning krävs det 250 000 soldater, vilket motsvarar fyra eller fem miljarder dollar per år. Vem kommer att stå för det? Ingen, säger Berouk Messfin, forskare vid Institutet för säkerhetsstudier i Addis Abeba, till IPS.

Även om det är uppenbart att varken ett vapenembargo eller ytterligare 4 000 FN- soldater – två åtgärder som för närvarande diskuteras – kommer att lösa alla problem i det oroliga Sydsudan, finns det ett svagt hopp om att detta kan pressa landets ledning att agera i folkets intresse.

-Gång på gång har de sydsudanesiska ledarna tagit till vapen eller använt sig av identitetspolitik för att försöka lösa sina meningsskiljaktigheter, sade FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon i samband med ett högnivåmöte som hölls den 22 september om den humanitära krisen i Sydsudan.

Under tre dagar i början av september reste medlemmar av FN:s säkerhetsråd till Sydsudan. I slutet av besöket utfärdades en gemensam kommuniké från medlemmarna av FN:s säkerhetsråd och den tillfälliga övergångsregeringen för nationell enighet. I kommunikén utlovades utplaceringen av 4 000 soldater i en regional skyddsstyrka för att backa upp den fredsbevarande styrkan UNMISS som nu består av 12 000 soldater. Vidare beskrevs ett avlägsnande av restriktioner som hindrar humanitärt tillträde. Regeringsföreträdare i Sydsudan säger dock att detaljer kring den regionala skyddsstyrkan fortfarande är oklara.

-Vi har i princip gett vårt samtycke men detaljerna kring utplaceringen, vilka länder som kommer att bidra, det är det arbetet som återstår nu. Jag ser inte att denna styrka på 4 000 soldater kommer att göra någon skillnad, säger Hussein Mar Nyuot, Sydsudans minister med ansvar för humanitära frågor och katastrofhjälp.

Hervé Ladsous, chef för FN:s fredsbevarande insatser, sade till reportrar i fredags att utplaceringen av den regionala skyddsstyrkan kommer att ske så snart som möjligt. Detta samtidigt som man enligt Hervé Ladsous försöker klargöra de “motsägelsefulla uttalandena” från de styrande i Juba.

Människorättsorganisationer har tillsammans med FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon fortsatt att komma med krav på att säkerhetsrådet inför ett vapenembargo för att stoppa båda sidors fortsatta militarisering.

Den sydsudanesiska regeringen, vars soldater har varit inblandade i etniskt motiverade brott som mord, våldtäkt och plundring, är oenig om betydelsen av ett embargo.

-Problemet är egentligen inte vapnen som förs in. Även om det finns ett vapenembargo så finns det redan vapen som är i händerna på lokalbefolkningen, vapen som förs in är inte de vapen som orsakar problem, säger Hussein Mar Nyuot, till IPS.

-De två sidorna förhandlar inte i god tro och de förstår inte hur det som står i fredsavtal som de har undertecknat ska genomföras, säger Berouk Messfin.

Han menar att en skyddsstyrka som ska förstärka det fredsbevarande uppdraget bara kan genomföra det som är beslutat politiskt. Berouk Messfin menar att de stridande parterna inte är tillräckligt engagerade och misstror varandra.

-Det krävs omedelbara åtgärder för att rädda liv. Så småningom kommer det att krävas en “nollställning” och en ny administration, säger Berouk Messfin.

Från civilsamhället kommer rapporter om en ökad repression i landet.

-Det har skett en stadig ökning av kränkningar av pressfriheten i Sydsudan under de senaste månaderna. Ett antal tidningar har tvingats att stänga ner, däribland Nation Mirror och Juba Monitor, säger Murithi Mutiga från pressfrihetsorganisationen CPJ i Östafrika.

Tusentals människor har dödats i Sydsudan sedan landet drogs in i ett inbördeskrig 2013 när president Salvar Kiir anklagade den dåvarande vicepresidenten Riek Machar för att ha planerat en kupp. Ett fredsavtal undertecknades i augusti 2015 men striderna har fortsatt och våldet eskalerade i juli 2016. Över 1,6 miljoner människor uppges befinna sig på flykt inom landet, enligt FN.

Jonathan Rozen

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *