New York, 160420 (IPS) – På fredag förväntas fler än 150 av världens länder att underteckna klimatavtalet från Paris. Men för att det historiska avtalet ska träda i kraft krävs dessutom att det ratificeras av minst 55 länder.
FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon har beskrivit Parisavtalet som en “milstolpe för internationellt samarbete kring en av världens mest komplicerade frågor”. Nu hoppas FN-chefen att många länder snabbt ska ratificera avtalet, gärna innan det kommande årsskiftet, vilket skulle innebära att klimatavtalet blir något han lyckats ro i hamn innan han lämnar sin post i december.
-Att avtalet träder i kraft skulle skicka starka signaler till regeringar, företag och befolkningar om att tiden är inne för snabba aktioner för klimatet, påpekade Ban Ki-Moon nyligen.
Han understrykte samtidigt att den stora utmaningen nu ligger i att se till att avtalet också börjar tillämpas.
Palitha Kohona, som tidigare var chef för FN:s fördragssektion, säger till IPS att det viktigaste för alla internationella avtal är att de också ratificeras. I vissa fall kan det handla om långa processer eftersom det även kräver beslut av parlament på nationell nivå.
Parisavtalet kommer att börja gälla då 55 länder som tillsammans står för minst 55 procent av världens samlade utsläpp av växthusgaser ratificerat det.
Att avtalet bara undertecknats räcker inte, påpekar Palitha Kohona, och nämner avtalet mot nya kärnvapenprov som ett exempel. Det har fortfarande inte trätt i kraft trots att det undertecknades av över ett hundra länder vid FN:s högkvarter för mer än 20 år sedan. Provstoppsavtalet har numera ratificerats av hela 157 länder, men inte av USA, Kina, Egypten, Indien, Iran, Israel, Nordkorea och Pakistan.
Palitha Kohona säger att det avgörande för Parisavtalet är att de stora utsläppsnationerna går i täten.
-USA, Kina, Brasilien, Ryssland och EU står gemensamt för över 75 procent av utsläppen av växthusgaser. De kan bli den viktigaste sporren för att avtalet ska träda i kraft, säger Palitha Kohona.
Parisavtalet är tänkt att börja gälla från och med år 2020. Meena Raman vid det oberoende Malaysiabaserade nätverket Third World Network menar att det inte är orealistiskt att hoppas att Parisavtalet kommer att träda i kraft i tid.
-Om både USA och Kina tidigt ratificerar avtalet så motsvarar det närmare 40 procent av de globala utsläppen och då måste återstående länder täcka upp för återstående 15 procent. Sammanlagt måste 55 länder ingå, säger Meena Raman, som varit med och bevakat klimatförhandlingarna som representant för det civila samhället.
Hon påpekar dock att avtalet bara gäller åtaganden som länderna utlovat från år 2020 och framåt, vilket betyder att om avtalet träder i kraft tidigare, så kommer ändå inte effekterna att komma förrän efter år 2020.
Eliza Northrop vid den Washington-baserade forskningsorganisationen World Resources Institute, säger till IPS att Parisavtalet kan träda i kraft år 2017, eller till och med tidigare än så. Hon menar att det mesta talar för att avtalet kommer att börja gälla snabbare än tidigare jämförbara avtal, däribland Kyotoprotokollet.
-Det finns inte bara en större politisk vilja bakom Parisavtalet, utan reglerna för att det ska träda i kraft är annorlunda jämfört med Kyotoprotokollet, säger Eliza Northrop.
En av skillnaderna nu är att Parisavtalet tar alla växthusgasutsläpp i hela världen i beaktande.
-För att detta avtal ska träda i kraft krävs det stöd från en stor grupp länder och ett brett stöd för klimatåtgärder från de stora utsläppsländerna och ner till de mest sårbara önationerna, säger Eliza Northrop.
Palitha Kohona påpekar att USA:s framtida hållning kommer att ha en avgörande betydelse. Trots att så kallade klimatskeptiker har en viss inverkan på amerikansk politik är förhoppningen att det hot mot mänskligheten som klimatförändringarna utgör ska ha en större påverkan på de politiska besluten. Han menar att det engagemang som president Barack Obamas administration visat måste bestå om världen ska lyckas agera med kraft mot klimatförändringarna.
-Alla former av urvattning av det ledarskap som USA uppvisat hittills skulle kunna bli en ursäkt för andra att tappa sitt engagemang, säger Palitha Kohona.
Parisavtalets mål är att den globala temperaturhöjningen ska stanna “klart under” två grader. Ansträngningar ska göras för att höjningen stannar vid 1,5 grader. Avtalet slår även fast att världens rika länder från och med 2020 årligen ska överföra hundra miljarder dollar till utvecklingsländerna i syfte att stärka dessa länders förmåga att hantera klimathotet. Efter år 2025 ska den summan öka ytterligare.
*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor styck, eller genom särskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni använt den.
