Mamna, 160318 (IPS) – På senare tid har många av invånarna lämnat den indiska byn Mamna på grund av svår torka. Äldre kvinnor och små barn finns dock kvar i byn och de får hantera vattenkrisen på egen hand.
Prema Bai, 58, får arbeta hårt med sin rullstol längs gatan i byn Mamna. Orten känns övergiven trots att det bor över 740 familjer i byn, som är belägen i Indiens mest tätbefolkade delstat, Uttar Pradesh. Många yngre män och kvinnor har på senare tid lämnat platsen på grund av den svåra torkan.
-De betraktar oss som en börda i dessa svåra tider, eftersom vi äter utan att bidra med någonting, säger Prema Bai, vars två söner har rest till staden Agra 25 mil bort i jakt på arbeten.
Men Prema Bai har inte gett upp, och har mycket att ge, trots att hon är förlamad från midjan och neråt. Tillsammans med andra kvinnor i byn arbetar hon hårt för att hantera vattenkrisen. Kvinnorna kallar sig gemensamt för “Jal Saheli”, som betyder “vattenvänner” på hindi.
Enligt den indiska författningen är all diskriminering på grund av kast eller religion förbjuden. Men precis som i många andra delar av Indien lever kastväsendet kvar i Mamna. De byinvånare som tillhör högre kaster har fler rättigheter och mer makt än de lågkastiga eller daliterna, de som står lägst i rang i den sociala hierarkin.
Det gäller även tillgången på vatten. Dalitkvinnor måste vänta på att de från högre kaster först har fyllt alla sina kärl. Inte sällan hämtar dessutom högkastiga män vatten från de gemensamma tillgångarna för att använda till bevattning, eller för att tvätta boskap – utan att någon hänsyn tas till de kvinnor som står och väntar på att få hämta vatten till sina familjer.
För några år sedan krävde dalitkvinnor och minoritetsgrupper i 110 byar i regionen ett slut på diskrimineringen. Det skedde inom ett EU-finansierat projekt som riktades mot tre distrikt – Hamirpur, Lalitpur och Jalaun.
-Byarna ligger i en region som kallas Bundelkhand där kvinnor får ägna flera timmar om dagen åt att hämta vatten, eftersom det anses vara kvinnors ansvar. Endast en rörelse ledd av kvinnor kunde lätta på denna enorma börda, berättar Satish Chandra.
Hon är engagerad i den lokala organisationen Parmarth Seva Sevi Sansthan, som arbetar för marginaliserade gruppers rättigheter och som ingår i det EU-stöttade projektet.
Kunti Devi är en annan av de “Jal Saheli” som bor i Mamna. Hon berättar att det första kvinnorna i byn gjorde var att skapa ett “vattenråd”. Rådet ritade upp en karta som i detalj visade alla vattentillgångar i byn – däribland bevattningskanaler, brunnar, dammar, kärr, samt vattenmängden i alla dessa. Sedan räknade rådets medlemmar ut vilka vattenbehov alla byns familjer hade. Slutligen lade kvinnorna fram en plan för hur vattentillgångarna skulle kunna användas på bästa sätt.
-Vi kallar det för vår vattensäkerhetsplan. Den innehåller detaljer om hur vattentillgångarna ska skyddas och åtgärder för att övervinna hinder, säger Kunti Devi.
Trots allt arbete är det en ständig kamp om vattenresurserna för byarna som ingår i projektet. Hittills har 34 byar en säker tillgång på vatten, säger Manvendra Singh vid Parmarth Seva Sevi Sansthan.
Den största utmaningen är de återkommande torkor som har drabbat regionen. I november förra året meddelade delstatsregeringen i Uttar Pradesh att alla distrikt i Bundelkhand var drabbade av torka.
Ett tilltagande problem är dessutom att grundvattennivåerna snabbt har sjunkit.
I ett fåtal byar i regionen har befolkningen efter hårt kampanjarbete fått tillgång till kranvatten. I de flesta byar är dock invånarna fortfarande beroende av handpumpat vatten eftersom alla andra vattentäkter har torkat ut. Dessa pumpar går dock sönder ibland, och med tiden har de engagerade kvinnorna lärt sig att laga pumparna själva.
-Nu löser vi dessa problem på egen hand. Det är bara när vattennivåerna sjunker som vi behöver hjälp från myndigheterna att gräva djupare brunnar, berättar Kamlesh Kumari, i byn Dharaupur.
*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor styck, eller genom särskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni använt den.
