Ankara, 151117 (IPS) – Varje år minskar världens skogstäcke med tolv miljoner hektar. En ny fond ska vända utvecklingen, men om arbetet ska bli framgångsrikt måste människor kunna säkra sina markrättigheter framhåller lokala organisationer.
Ett halvt Storbritannien täckt av skog försvinner varje år, främst i utvecklingsländer. Förlusterna av skog beräknas till ett värde av 3,5 biljoner kronor per år varav den årliga förlusten av mat beräknas till 11 miljarder kronor.
Två miljarder hektar, ett område större än Sydamerika, beräknas kunna restaureras. Det skulle ge tillgång till ytterligare 2,3 miljarder ton mat enligt FN:s konvention om bekämpning av ökenspridning, UNCCD. Med skogens förmåga att lagra koldioxid skulle den globala uppvärmningen kunna minska med 0,5 grader Celsius i slutet av århundradet.
I oktober möttes UNCCD:s 195 medlemsländer och kom överens om att sätta upp egna mål som ska vara uppfyllda 2030 för att skydda marker och hindra och förebygga ökenspridning.
Omkring 17 miljarder kronor i lån från en fond med medel från den privata sektorn ska bidra till att uppfylla målen från och med 2016.
-Den nya fonden kan driva på förändringar när det gäller pensionsfonder som inte vill ha smutsiga innehav, innovativa företag och stora företag med ohållbara metoder som står under hård press från organisationer, säger Markus Repnik, chef för UNCCD:s globala mekanism som förvaltar fonden.
Enligt fondens riktlinjer ska arbetet inriktas på lönsamma affärsmodeller i större skala som samtidigt ska bidra till en ökad tillgång till mat, vatten och ökad energisäkerhet.
-Pengar är ett problem. Det är svårt att få offentliga medel. Vi måste använda medel från den privata sektorn, säger Markus Repnik till IPS.
Många av civilsamhällets organisationer som arbetar med frågan har en annan uppfattning.
-Alla regeringar har pengar. Det är en fråga om politisk vilja. Nu föreslås en modell där fonden ska verka för att regeringar erbjuder företag förmåner och ger företag tillgång till utarmade marker under 10 till 20 år för omställning till lönsamt jordbruk, säger Noel Oettle vid miljöorganisationen Environmental Monitoring Group i Sydafrika som är svenska Naturskyddsföreningens partnerorganisation.
Han berättar att i Gambela i Etiopien och på andra platser finns dokumenterade fall där lokalbefolkningen tvingats bort av företag trots att de ägt marken.
-Även om vi inser betydelsen av detta initiativ vill vi ändå mana till försiktighet. Fonden har för avsikt att bekämpa landgrabbing men i det här skedet utgör den ett hot mot alla som inte har papper på att de äger sin mark, säger Akambi Is Deen som arbetar vid en organisation i Benin.
-Människor lokalt måste få verktyg så att de vet vad som pågår och vad de kan göra för att säkra sina markrättigheter, säger Karen van Boxtel från organisationen Both Ends i Amsterdam.
Hon säger att det civila samhällets organisationer måste involveras på ett mer konstruktivt sätt i fondens arbete.
-Länder måste införa ett ramverk med skyddsåtgärder när de tar emot privat finansiering, säger Markus Repnik.
Noel Oettle poängterar att det också måste säkerställas att riktlinjer följs och beskriver hur FN-systemet i allt högre grad vänder sig till den privata sektorn.
-I flera utvecklingsländer och underutvecklade länder ser vi hur regeringar gynnar affärsintressen, och privata aktörer förstår i allt högre grad hur de ska se till att regeringar fortsätter att stödja dem. Med den nya fonden måste även ett starkt kontrollsystem införas och det kostar också pengar, säger han.
*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor styck, eller genom särskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni använt den.
