New York, 151021 (IPS) – Nyligen undertecknade över hundra städer en överenskommelse om att utveckla rättvisa och hållbara livsmedelssystem.
Avtalet undertecknades den 15 oktober av Milanos borgmästare Giuliano Pisapia och hans motsvarigheter i andra städer runt om i världen – däribland Belo Horizonte, Barcelona, Dakar, Moskva och Köpenhamn.
Förslaget presenterades för första gången 2014 vid ett möte för C40 Cities Climate Leadership Group som är ett nätverk för städer runt om i världen som har som målsättning att minska sin klimatpåverkan genom hållbara lösningar inom bland annat stadsplanering, energi, transporter och avfall.
Genom överenskommelsen, som utvecklats i samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, åtar sig städerna att främja näringsriktig kost, garantera rättvis tillgång till mat, verka för produktion av mat i städerna och ett minskat matsvinn.
José Graziano da Silva, generaldirektör för FAO, välkomnar initiativet och menar att städerna har en nyckelroll i arbetet för att uppnå FN:s nya hållbara utvecklingsmål till 2030, särskilt när det gäller att bekämpa hungern.
-Majoriteten av världens befolkning bor redan i städer och den urbana befolkningen kommer att öka, särskilt i utvecklingsländerna. Trots det förbiser städer frågor om en tryggad livsmedelsförsörjning och näringsriktig kost i stadsplanering och utvecklingsarbete, säger José Graziano da Silva.
Enligt FN:s befolkningsfond UNFPA bor över hälften av världens befolkning i städer. År 2050 väntas den globala urbana befolkningen utgöra 66 procent av världens befolkning, vilket innebär att prisvärd och hållbar mat kommer att bli en viktig prioritering.
José Graziano da Silva framhåller också kopplingen mellan tryggad livsmedelsförsörjning och kampen mot klimatförändringarna.
FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon har betonat att livsmedelsproduktionen, jordbruket och matsvinnet bidrar lika mycket till klimatförändringarna som transportsektorn.
Enligt FAO går en tredjedel av all mat i världen till spillo. Den energi som används vid produktion och transport av mat som inte kommer till användning genererar mer än 3,3 miljarder ton växthusgaser.
Om matsvinnet skulle betraktas som ett land skulle det stå för världens tredje största utsläpp av växthusgaser, efter USA och Kina.
José Graziano da Silva poängterar att matsvinnet är extra stort och växer i städerna.
Ban Ki-Moon framhåller också de sociala konsekvenserna av att mat kastas. Även om svälten i världen minskat sedan 1990 går nästan 800 miljoner människor hungriga varje dag.
*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor styck, eller genom särskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni använt den.
