Jakarta, 151014 (IPS) – Under en månads tid har flera skogsbränder i Indonesien lett till en rökutveckling som tvingat skolor att stänga samtidigt som mängder av människor har drabbats av hälsoproblem. Men även frustrerade grannländer har drabbats hårt av röken.
Delar av Sydostasien har bäddats in i rök på grund av svedjebränningen i Indonesien som ska ge plats för nya oljepalmsodlingar.
Problemen med röken från skogsbränderna i Indonesien har fortsatt trots att det finns ett regionalt avtal som slår fast hur gränsöverskridande smog ska hanteras. Värst är situationen i östra Indonesien och i närliggande Singapore och Malaysia, där nivåerna på luftföroreningar skjutit i höjden och utgjort en hälsorisk i över en månads tid. På senare tid har vindarna även fört smogen till södra Thailand.
Delar av Sydostasien är utsatta för en rökdimma som täcker allt, från morgon till kväll, och människor med munskydd har blivit en allt vanligare syn.
Skolor har tvingats stänga på grund av smogen, medan flygplan blivit försenade och utomhusaktiviteter fått ställas in eller begränsats. Detta samtidigt som grannländerna, som liksom Indonesien ingår i den regionala samarbetsorganisationen Asean, har uppmanat landet att ta itu med de återkommande bränderna av skogar och mark i landets östra delar.
Efter att under lång tid ha hävdat att man kommer att klara problemen på egen hand, så medgav den indonesiska regeringen i förra veckan att man behöver hjälp av fler länder för att släcka bränderna. På torsdagen meddelades att utrikesminister Retno LP Marsud vänt sig till Singapore, Malaysia, Ryssland, Kina och Australien för att diskutera ett samarbete kring släckningsarbetet.
Knappt något har dock nämnts om det juridiskt bindande avtal om hur gränsöverskridande smog ska hanteras som Indonesien ratificerade i september förra året. Miljövänner påpekar att samarbetsorganisationen inte har några möjligheter att hålla medlemsländerna ansvariga.
-Avtalet sägs vara juridiskt bindande, men Asean har ingen domstol som kan pröva överträdelser, säger Nur Hidayati vid Indonesiska miljöforumet, som är känt under den indonesiska förkortningen Walhi.
Överenskommelsen har av Asean under lång tid framhållits som ett exempel på ett framgångsrikt regionalt samarbetsavtal, och avkräver att länderna agerar för att förhindra att smog sprids utanför deras gränser.
De återkommande skogsbränderna i Indonesien har i nästan två decenniers tid skapat stor irritation i grannländerna. Landet var länge motståndare till avtalet inom Asean, men valde till sist att ratificera det.
I år har kritiken mot de indonesiska skogsbränderna varit mycket hård. Nyligen sade Singapores utrikesminister K Shanmugan till BBC att landet visat “fullständigt likgiltighet inför vår befolkning, och sin egen”. Nur Hidayati vid Walhi menar att Indonesien valde att ratificera Asean-avtalet efter att ha utsatts för starka påtryckningar från Singapore och Malaysia.
-Ratificeringen var mer en politisk markering än ett uttryck för landets avsikter, säger Nur Hidayati.
Bränderna av skogar och mark uppstår i samband med att mark röjs av palmoljebolag i syfte att ge plats för nya odlingar. I många fall är det utländska bolag som står bakom plantagen och Singapores miljömyndighet har pekat ut fem företag som misstänks ha bidragit till de pågående skogsbränderna. Singapores konsumentförbund har samtidigt uppmanat kunder att bojkotta företag som anses bidra till bränderna.
Enligt Indonesiens president Joko Widodo har närmare 1,7 miljoner hektar land bränts. Kritiker menar att landets regering måste se över de koncessioner som delas ut till företag och se till att lagarna följs. Bränderna har plågat Indonesien de senaste 18 åren, och störst har problemen blivit under höstarna då många företag förlorat kontrollen över bränderna. Enligt Walhi hänger utvecklingen samman med den snabbt expanderande industri som tillverkar papper eller palmolja.
Indonesiska myndigheter har meddelat att vissa koncessioner har dragits in, samt att företag fått böter medan andra kommer att ställas till svars.
Nur Hidayati vid Walhi menar dock att myndigheterna måste granska alla företag.
-När en brand bryter ut på en plantage eller i en skog så borde detta betraktas som ett bevis för att företaget inte lyckas sköta markerna, och därmed utgöra en grund för att dra tillbaka en koncession – oavsett om branden var avsiktlig eller inte.
Untung Suprapto, som är ansvarig för brandfrågor vid landets miljödepartement, säger samtidigt att man håller på att utarbeta en ny regel som skulle innebära att plantageägare tvingas ha en brandförsvarsstyrka med den utrustning som krävs för att kunna släcka bränder.
