San José, 151007 (IPS) – Fler än hundra stater i det globala Syd har redovisat sina nationella bidrag till de globala utsläppsminskningarna. Målsättningarna sätter press på de största utsläppsländerna uppger klimat- och miljöorganisationer.
-Ur ett rättviseperspektiv finns det en hel del länder som har gjort mer än vad som skulle kunna betraktas som deras ansvar, särskilt bland de minst utvecklade länderna och ö-staterna, säger Tasneem Essop, klimatsamordnare vid Världsnaturfonden och förhandlingsledare under klimatförhandlingarna.
-Vi har sett ett antal starka åtaganden från länder i det globala Syd trots att de i liten grad bidragit till den uppkomna situationen, säger Ellie Johnston vid den amerikanska klimatorganisationen Climate Interactive.
I sina nationella bidrag har utvecklingsländerna fokuserat på förnybar energi, kamp mot avskogning, behovet av nya former av finansiering och strategier för anpassning till klimatförändringar.
Costa Rica har lovat att begränsa sina utsläpp till 1,19 ton koldioxidekvivalenter per capita till 2050 mot bakgrund av att det globala genomsnittet inte ska överstiga 2 ton per capita. Kamerun har lovat att utsläppen år 2035 ska vara 32 procent lägre än vad som beräknas i nuvarande tillväxttakt, men landet uppger att för att nå detta mål kommer internationell finansiering krävas. I Papua Nya Guinea har skogsavverkningsindustrin ett stort inflytande men landet har lovat att bekämpa avskogningen. Brasilien är ett av de första utvecklingsländerna i världen som slår fast absoluta mål för utsläppsminskningar. Utsläppen av växthusgaser ska minska med 37 procent fram till år 2025 i förhållande till 2005 års nivå.
De nationella bidrag som presenterats hittills är dock inte tillräckliga för att utsläppen ska hållas under en nivå som gör att en klimatkatastrof kan undvikas och tvågradersmålet uppfyllas – det vill säga målet att den globala medeltemperaturhöjningen inte blir mer än två grader jämfört med förindustriella nivåer.
Climate Interactive uppger att den globala temperaturen kommer att stiga med 3,5 grader Celsius till år 2100, enligt beräkningar utifrån ländernas nuvarande åtaganden. Samarbetsprojektet Climate Action Tracker beräknar en temperaturhöjning på 2,7 grader Celsius. De använder olika metoder för att göra beräkningarna, främst gäller det utsläppen från Kina och Indien efter år 2030, som tillsammans med USA, Ryssland och Japan står för världens största utsläpp av växthusgaser.
Hittills har 146 länder lämnat in sina nationellt bestämda bidrag till de globala utsläppsminskningarna, medan 49 länder ännu inte har redovisat sina planerade insatser. Tanken är att alla korten ska vara på bordet inför klimatmötet i Paris i december. Till följd av att varje enskilt land beslutar om sin medverkan är de inlämnade bidragen dock svåra att jämföra då länder valt olika tidpunkter, basår och olika takt för utsläppsminskningarna.
Världens rika länder lovade i Köpenhamn 2009 att bidra med 100 miljarder dollar per år från 2020 till FN:s gröna klimatfond. Fondens syfte är att stärka utvecklingsländernas arbete med klimatanpassning och utsläppsminskande åtgärder, men finansieringen av klimatfonden har dröjt.
*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor styck, eller genom särskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni använt den.
