Rio de Janeiro, 150930 (IPS) – Företagsdonationer till politiska partier och enskilda kandidater står i strid med den brasilianska konstitutionen. Det meddelar landets högsta domstol.
Högsta domstolens beslut om att de vallagar som tillåter donationer från företag står i strid med konstitutionen kom efter en anmälan från advokatsamfundet OAB. Advokatsamfundet menade att vallagen stod i strid med de demokratiska principerna i landets konstitution, som slår fast att alla människor är politiskt jämbördiga.
I sitt utlåtande skriver Högsta domstolen att företagsdonationer står i strid med konstitutionens första paragraf som säger att landets folkvalda måste verka för allmänhetens bästa, och att det måste råda strikta skiljelinjer mellan offentliga och privata intressen.
Advokatsamfundet skrev i sin anmälan att donationer från företag innebär att ekonomiska orättvisor tillåts råda inom politiken, vilket drabbat demokratin. OAB menar dessutom att företag genom donationer kunnat skaffa sig en otillbörlig makt över politiker, vilket kan påverka den politik som bedrivs.
Kampanjfinansiering har dessutom nästan alltid varit en faktor när politiska korruptionsskandaler i landet har avslöjats.
Högsta domstolens beslut kan hänga samman med en pågående stora korruptionsskandal inom det statliga oljebolaget Petrobras, där miljardbelopp gått förlorade. Fler än 30 politiker har i härvan anklagats för att ha tagit emot mutor från företag i utbyte mot undertecknade kontrakt, och en del av pengarna ska ha gått till att finansiera partier och kandidater i samband med valkampanjer.
Högsta domstolens beslut kan även komma att få en positiv inverkan på ojämställdheten inom politiken, säger sociologen Clara Araujo vid Rio de Janeiros delstatsuniversitet, UERJ, till IPS. Hon har gjort en studie som visar att kvinnliga politiska kandidater får mindre kampanjstöd både från sina partier och från företag jämfört med sina manliga kollegor. Detta är ett av skälen till att bara 10 procent av ledamöterna i landets underhus är kvinnor, och att kvinnorna utgör endast drygt 13 procent av ledamöterna i senaten.
Fernando Lattman-Weltman, professor i statsvetenskap vid UERJ, menar att beslutet från Högsta domstolen kommer att leda till att både partier och politiska kandidater i framtiden kommer att få betydligt mindre pengar att röra sig med i samband med valkampanjer.
-Men pengarna kommer samtidigt att hitta andra vägar för att påverka politiken. Den legala vägen genom donationer har stängts, men man kommer att leta efter kryphål i lagstiftningen, säger Fernando Lattman-Weltman till IPS.
Han menar dock att uteblivna kampanjbidrag kommer att vända den utveckling som setts i Brasilien under de senast årtiondena – där politikernas valpropaganda blivit allt mer sofistikerad och kostsam. Nu kommer många politiker i stället att tvingas återgå till andra former av kampanjarbete – hålla tal, anordna möten och engagera många frivilliga valarbetare.
Nästa år hålls borgmästar- och kommunalval i landets 5 570 kommuner. Det valet blir ett test för hur politikerna klarar sig utan kampanjbidrag från företag.
Sociologen Clara Araujo påpekar att statistik från föregående val visat på ett starkt samband mellan hur stora resurser partier och kandidater haft, och de framgångar de haft i valen.
