San José, 150827 (IPS) – Kinas snabba tillväxt har gett fart åt ekonomierna i Latinamerika som i utbyte mot råvaror har fått tillverkade produkter, krediter och stora investeringar i infrastruktur. När den ekonomiska tillväxten i Kina nu mattas av måste Latinamerikas länder bredda sin export, uppger flera experter.
-Under de senaste fem åren har förhållandet mellan Latinamerika och Kina dominerats av att Latinamerika skickat råvaror till Kina medan Kina skickat tillverkade produkter till Latinamerika. Men detta kan vara på väg att förändras, säger Rebecca Ray vid Bostons universitet, till IPS.
Enligt Rebecca Ray kommer Kina inrikta sig på en långsam men stadig tillväxt, prioritera inhemsk konsumtion framför industriell produktion och därmed öppna för möjligheter att importera tillverkade produkter från andra länder.
Frågan diskuterades vid det senaste mötet inom Fealac, forumet för samarbete mellan Östasien och Latinamerika, i Costa Ricas huvudstad San José under förra veckan när representanter för 36 länder möttes.
De experter som IPS talat med är alla överens om att den lägre tillväxten i Kina innebär att Latinamerikas politiker måsta ta initiativ till satsningar på industriell produktion.
Endast fem råvaror – soja, järn, olja, oförädlad och förädlad koppar – står för 75 procent av exporten till Kina och endast en liten del utgörs av färdiga produkter.
-Att tillväxten i Kina mattas av kan skada de latinamerikanska ekonomierna som förlitar sig på exporten av ett fåtal råvaror, säger Rebecca Ray.
Däremot menar hon att Kinas investeringar i infrastruktur kommer att fungera som en plattform för utveckling och gynna många branscher om dessa förvaltas väl.
Keiji Inoue och Sebastián Herreros från Ekonomiska kommissionen för Latinamerika och Karibien, Eclac, instämmer. “I den mån dessa projekt är i linje med ländernas prioriteringar skulle en större kinesisk närvaro hjälpa Latinamerika att höja sin standard när det gäller infrastruktur, stärka den regionala integrationen och förbättra regionens konkurrenskraft”, säger de i ett gemensamt uttalande.
Kina finansierar flera megaprojekt i regionen, bland annat Nicaraguakanalen som ska byggas av det kinesiska konsortiet hkdn-gruppen till en kostnad av motsvarande drygt 400 miljarder kronor och en transkontinental järnväg mellan Brasilien och Peru.
Kinas investeringar har stärkt handeln med råvaror. Enligt Eclac gick nära 90 procent av Kinas investeringar i regionen till utvinningsindustrin, främst till gruvor och utvinning av fossila bränslen, mellan 2010 och 2013.
-Kinas höga efterfrågan på råvaror på global nivå har förstärkt denna utveckling, säger Enrique Dussel vid Mexikos nationella autonoma universitet, till IPS.
Enligt Eclac utgör råvaror mer än 60 procent av Latinamerikas export – den högsta andelen sedan början av 1990-talet. Tillverkade varor som maskiner och elektroniska apparater utgör 64 procent av Kinas export till Latinamerika och denna handel är mindre känslig för prissvängningar. Mellan 2000 och 2014 ökade importen från Kina från 2 till 14 procent av regionens totala import.
Keiji Inoue och Sebastián Herreros poängterar att Latinamerika bör diversifiera sin export. De räknar med att sektorer som jordbruksnäringen och bearbetade livsmedelsprodukter kommer att spela en allt viktigare roll. De framhåller att det krävs att regionens beslutsfattare vidtar ambitiösa åtgärder för att stärka regionen som ett handelsblock. “En verkligt integrerad regional marknad skulle stärka Latinamerikas förhandlingsposition gentemot Kina, resten av Asien och andra stora ekonomiska aktörer”, skriver de båda.
*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor styck, eller genom särskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni använt den.
- Nationalstadion i Costa Rica – en gåva från Kina efter att bilaterala band återknutits. Stadion byggdes 2009-2010 av kinesisk arbetskraft.
- Ponta da Madeira, en hamn i nordöstra Brasilien där järnmalm skeppas, främst till Kina. Foto: Mario Osava/IPS
- Det kinesiska konsortiet hkdn-group uppmärksammar att bygget av Nicaraguakanalen officiellt påbörjats i staden Brito. Kanalen har beskrivits som världens största infrastrukturprojekt. Foto: Mario Moncada/IPS
