New York, 150611 (IPS) – Japans bidrag på 13 miljarder kronor till FN:s gröna fond innebär att fonden snart kan börja fördela medel till projekt i utvecklingsländer.
Den gröna fonden är det internationella samfundets största satsning för att hjälpa fattiga länder med klimatomställningar. Fondens medel har sakta ökat och i och med bidraget från Japan i slutet på maj har fonden nu fått in hälften av de medel som utlovats och nått den fastställda nivån för utbetalning av medel. De första projekten ska godkännas av fondens styrelse den 11 november i år.
I samband med det stora klimatmötet i Köpenhamn 2009 lovade de rika länderna att från år 2020 årligen bidra med motsvarande 700 miljarder kronor till fattigare länders klimatomställning och minskning av utsläpp. Den gröna fonden ska bli central i denna satsning.
-Den gröna fondens styrelse har som målsättning att åtminstone några projekt ska vara på planeringsstadiet när klimattoppmötet COP21 hålls i Paris i december. Det är absolut nödvändigt att de första projekten sätter rätt standard för framtida satsningar och är direkt inriktade på utsattas behov av klimatanpassning och utsläppsminskning. Det krävs miljövänliga initiativ som främjar mänskliga rättigheter och gynnar den lokala ekonomin snarare än Wall Street-transaktioner som i teorin kan sippra ner och vara till nytta för fattiga, säger Karen Orenstein från miljöorganisationen Friends of the Earth till IPS.
Fonden har identifierat prioriterade områden och globala möjligheter till investeringar som inte får tillräckligt stöd genom befintliga klimatfinansieringsmekanismer. Detta för att maximera nyttan av fondens investeringar framför allt när det gäller markanvändning, klimatanpassning av städer och små önationer samt energieffektivitet.
Hittills har 33 länder, däribland 8 utvecklingsländer, lovat att bidra med motsvarande 85 miljarder kronor till fonden och 21 av dessa har undertecknat ett avtal om bidrag. Men hur det ska bli möjligt att upprätthålla och öka finansieringen återstår att se.
I en ny analys gjord av World Resources Institute konstateras att trots att det gått fem år sedan klimatmötet i Köpenhamn är det oklart hur fonden ska nå målet om en finansiering på motsvarande 700 miljarder kronor årligen till år 2020.
Omdirigering av subventioner av fossila bränslen, intäkter från koldioxidmarknaden, beskattning av finansiella transaktioner, exportkrediter och skuldlättnader skulle kunna ge ytterligare finansiering, enligt analysen gjord av World Resources Institute.
Enligt Internationella valutafonden uppgick OECD-ländernas subventioner av fossila bränslen till motsvarande 110 miljarder kronor före skatt under 2012. Miljögrupper och många ekonomer har kallat subventionerna förödande.
-G20-länderna har gått med på att fasa ut subventionerna av fossila bränslen på medellång sikt så vi tror att det är sannolikt att vi kommer att se framsteg i detta sammanhang under de kommande fem åren, säger Michael Westphal från World Resources Institute.
Att regeringar och finansiella institutioner har varit pådrivande för inriktning på “mindre smutsiga” fossila bränslen för att bekämpa klimatförändringarna jämför Karen Orenstein från Friends of the Earth med att en läkare skulle meddela sin cancersjuka patient att “det är okej att röka så länge cigaretterna har filter”.
