Addis Abeba, 150421 (IPS) – Under april granskar Unesco ett vattenkraftsprojekt i Etiopien som är ett av de största på den afrikanska kontinenten. Enligt Human Rights Watch är dock storskalig konstbevattning av sockerrörs- bomulls-, ris- och palmoljefält det största problemet i området.
Enligt uppgifter från det statliga etiopiska mediebolaget Fana Broadcasting Corporate ska Unesco, FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur, undersöka vilken inverkan Gilgel Gibe III-dammen i sydvästra Etiopien har haft på lokalbefolkningen.
Survival International, som kämpar för ursprungsbefolkningars rättigheter världen över, rapporterar att lokalbefolkningen kring Omofloden förlorat värdefulla fiskevatten, jordbruksmarker och skogsområden till följd av Gibe III-dammen och storskalig konstbevattning i regionen. Flodens minskade flöden har direkt påverkat lokalbefolkningens försörjningsmöjligheter, enligt Survival International.
-Situationen är oerhört allvarlig. Vi får rapporter om att kwegufolket längs floden Omo svälter eftersom de lever av jakt, fiske och odlingar som nu har förstörs, säger Elizabeth Hunter vid Survival International.
Gilgel Gibe III-dammen är nästan helt klar och enligt ett pressmeddelande från den etiopiska regeringen började dammen användas för elproduktion i augusti förra året. Kraftverksprojektet syftar till att fördubbla elproduktionen i landet och är en del av en femårig plan för att göra Etiopien till ett medelinkomstland till år 2025.
Uppförandet av vattenkraftverket har väckt farhågor eftersom Nedre Omodalen och Turkanasjön är upptagna på Unescos världsarvslista. I Nedre Omodalen har man hittat mänskliga kvarlevor som är 2,4 miljoner år gamla. Området kring Turkanasjön beskrivs som “mänsklighetens vagga”.
Unesco har tidigare försökt få Etiopiens regering att sätta stopp för dammprojektet och möjliggöra en oberoende konsekvensanalys. Den etiopiska regeringen hänvisar däremot till att en bedömning redan har gjorts av en internationell konsultfirma som finansierats av Världsbanken. Enligt Etiopiens vatten- och energiminister Alemayehu Tegenu har konsultfirman uppgett att dammen inte kommer ha någon negativ inverkan på Turkanasjön utan i stället bidra till en reglering av vattenflödet.
Dessa påståenden har dock ifrågasatts. Kritiker uppger att projekten skulle påverka människors möjlighet till försörjning i området kring Turkanasjön och Nedre Omodalen. Storskalig konstbevattning kan minska flöden till Turkanasjön med upp till 70 procent enligt uppgifter publicerade i brittiska The Guardian.
-Minskade möjligheter till fiske skulle ha en stor inverkan på de uppemot 200 000 människor runt Turkanasjön som är beroende av fisket för sitt uppehälle, säger Felix Horne vid Human Rights Watch i Etiopien.
Felix Horne menar att storskalig konstbevattning av sockerrörs-, bomulls-, ris- och palmoljefält är det största problemet i området. Yared Hailemariam, människorättsaktivist och tidigare oppositionspolitiker instämmer.
-Det största hotet mot Turkanasjön är de planerade vattenkrävande sockerrörsodlingarna. Mot bakgrund av detta bör Unesco i sina förhandlingar med regeringen fokusera på sockerrörsodlingarna i stället för på vattenkraftverket, säger han.
Human Rights Watch rapporterade redan för tre år sedan att den etiopiska regeringen tvångsförflyttat lokalbefolkningen i Nedre Omodalen för att bereda plats för sockerrörsodlingar.
Argaw Ashine, en etiopisk miljöjournalist och korrespondent för East African Nation Media Group, kritiserar den etiopiska regeringens toppstyre och att regeringen valt bort att samråda med berörda samhällen.
Sedan 2008 har markområden lika stora som Frankrike upplåtits till utländska privata företag för odling av sockerrör, bomull och grödor för bioenergi, enligt Sustainable Food Trust, en organisation som arbetar för att främja mer hållbara livsmedelssystem. De kommande åren väntas dubbelt så stora områden upplåtas till privata företag.
