Manila, 150318 (IPS) – Sedan sommaren 2013 har 50 containrar med miljöfarligt avfall från Kanada stått lagrade i Manilas hamn – utan att någon har velat ta ansvar för den giftiga lasten. Nu kräver allt fler filippinska aktivister att containrarna skeppas tillbaka till Kanada.
En av dem som engagerat sig är den katolske prästen Robert Reyes, som av de lokala medierna fått smeknamnet “den springande prästen”. Förra veckan deltog han i en protest genom att återigen löpa genom Manilas finanskvarter med kravet att de kanadensiska containrarna genast skickas tillbaka.
-Detta giftavfall är ett förfärligt uttryck för vänskapen mellan våra länder, sade prästen i samband med manifestationen.
Robert Reyes senaste protestlöpning avslutades utanför den kanadensiska ambassaden i finanskvarteren.
-För alla miljömedvetna kanadensare framstår agerandet från premiärminister Stephen Harpers regering som genant. Vi vet att detta inte är det riktiga Kanada och uppmanar premiärminister Harper att genast agera. Ta tillbaka era illegala avfallscontainrar nu, uppmanade prästen.
Hela historien tog sin början i juni 2013 då den filippinska tullen beslagtog en last bestående av olika typer av farligt hushållsavfall och giftiga ämnen som kom från Kanada. Lasten tillhörde företaget Chronic Plastics Inc., och skulle enligt uppgift innehålla kasserat plastmaterial som skulle återvinnas.
Aktivister som vänt sig till kanadensiska myndigheter har fått svaret att landet saknar befogenhet att tvinga det privata företaget att skicka tillbaka containrarna.
Richard Gutierrez, ordförande för miljöorganisationen Ban Toxics, säger till IPS att lasten dock borde återsändas till Kanada i enlighet med Baselkonventionen, ett internationellt fördrag som sedan 1982 reglerar transporter av giftigt avfall. Denna konvention föreskriver att länder som har exporterat giftiga ämnen illegalt ska återta dessa, och stå för kostnaderna.
Både Kanada och Filippinerna har undertecknat Baselkonventionen, men Kanada har hittills inte svarat på kraven att återta lasten i enlighet med de internationella reglerna.
-Kanadas vägran att återta den illegala lasten är en uppenbar avvikelse från deras förpliktelser under Baselkonventionen, säger Richard Gutierrez.
Han menar att transporter av giftavfall inte är en handelsfråga vilken som helst, som bara berör företag eller individer.
-Det handlar om en respekt för mänsklig värdighet, om att skydda rätten till liv och hälsa. Dumpning av giftavfall är en människorättskränkning, säger Richard Gutierrez.
Enligt Ban Toxics kostar lagringen av de kanadensiska containrarna dessutom den filippinska staten stora summor.
Flera miljöorganisationer har engagerat sig i kampen för att få bort giftavfallet från hamnen i Manila. Abigail Aguilar vid Greenpeace menar att det är “chockerande” att avfallet fortfarande är kvar i landet efter så lång tid.
-Att kanadensiska myndigheter låter detta ske i över 600 dagar är både beklämmande och motbjudande. De borde frakta tillbaka lasten i stället för att låta Filippinerna drabbas. Det är det enda moraliskt riktiga, säger Abigail Aguilar till IPS.
Baskut Tuncak, som är FN:s särskilde sändebud kring frågor om giftavfall, säger att världens rika länder måste sluta med att exportera sopor och giftavfall till fattigare nationer.
-Människor som lever i utsatta situationer har vid upprepade tillfällen fått sina mänskliga rättigheter kränkta genom överföring av giftigt avfall, sade han nyligen.
En studie som förra året publicerades i samarbete mellan Ban Toxics och Ateneo School of Government vid Manilas universitet slog fast att giftavfall som importerats från andra länder till Filippinerna innebär stora risker för människor och miljö.
-Vi måste skicka ut en tydlig signal till resten av världen att Filippinerna inte är en dumpningsplats för Kanadas eller andra länders giftiga avfall, säger Antonio La Vina, rektor vid Ateneo School of Government.
