Colombo, 150113 (IPS) – Valet på Sri Lanka såg till en början ut att bli en jämn kamp mellan den sittande presidenten Mahinda Rajapaksa och utmanaren Maithripala Sirisena. Men när rösterna från de provinser som domineras av tamiler respektive muslimer började räknas in så stod det klart att landets skulle få en ny president.
Den samlade oppositionens kandidat Maithripala Sirisena fick nästan 75 procent av rösterna i det nordliga och tamilsk-dominerade distriktet Jaffna. I Vanni, som också domineras av tamiler, fick Maithripala Sirisenas “regnbågskoalition” NDF drygt 78 procent av rösterna, medan drygt 81 procent av befolkningen i det östliga distriktet Batticaloa stödde oppositionskandidaten.
Den långvarige presidenten Mahinda Rajapaksa, som hoppades vinna en tredje mandatperiod, tvingades acceptera valförlusten medan landets nya ledare kunde börja förbereda sig för att ta över styret av landet.
Båda presidentkandidaterna är singaleser, landets största folkgrupp, och båda gick till val på frågor som främst var inriktade på att locka majoritetsbefolkningens röster. Men trots detta så är experterna överens om att det var andra som kom att avgöra valutgången.
-Det var hur minoriteterna röstade som avgjorde valet. Tamilerna och muslimerna är viktiga grupper i detta demokratiska system och de röstade mot den sittande regeringen, säger universitetsläraren Jeyasingham, som är verksam vid Eastern University of Sri Lanka i Batticaloa.
Tamilerna utgör ungefär 15 procent av befolkningen, medan runt 9 procent av landets dryga 20 miljoner invånare är muslimer.
Läget inför valet var ovisst. Sedan han kom till makten 2005 blev Mahinda Rajapaksa mycket populär i maj 2009, då hans armé lyckades besegra den tamilska LTTE-gerillan efter ett 26 år långt inbördeskrig. Efter denna succé försökte presidenten stärka sin maktposition genom att utse flera av sina närmaste till viktiga politiska poster. Hans tre bröder utsågs alla till höga poster.
Mahinda Rajapaksa satsade även på flera stora infrastrukturprojekt, i form av stora motorvägar och en återuppbyggnad av en järnvägslinje mellan landets sydliga och norra delar.
Samtidigt menar experter att presidenten inte levde upp till löften om att ge den tamilska minoriteten större politisk frihet. Han har även kritiserats för att inte i högre grad att ha satsat på en försoningsprocess efter det blodiga kriget, men även för att inte ha slagit vakt om olika demokratiska institutioners oberoende.
När Mahinda Rajapaksa blev utmanad av sin tidigare hälsominister och partisekreterare Maithripala Sirisena föll han tillbaka på sin gamla retorik, där “segern över terrorismen” framhölls som hans största politiska framgång.
Men befolkningen köpte inte den taktiken. Och just misstaget att inte arbeta för försoning mellan majoritetsbefolkningen och minoriteterna i öst och nord – som drabbades hårdast av inbördeskrigets slutstrider, där både regeringsstyrkorna och LTTE har anklagats för krigsförbrytelser – tycks ha blivit det som avgjorde valutgången.
Många människor i de nordliga och östra provinserna lever fortfarande med djupa trauman efter slutstriderna, och bedömare menar att det från officiellt håll inte har uppmärksammats hur hårt civilbefolkningen drabbades av de strider som ledde till många tusentals människors död.
-Människorna i norr tilläts inte ens sörja sina vänner och släktingar. Begravningsplatser skövlades. Det handlar om känslor som människor fick hålla inne med på grund av statens repression, säger Jeyasingham.
Medan regeringen via pressmeddelanden skröt om hur snabbt återuppbyggnaden och utvecklingen av den tidigare krigszonen i landets norra delar fortskred hade många invånare problem att få mat för dagen. Fattigdomen har förblivit hög i denna del av landet.
-Till och med de statliga tjänstemännen har haft svårt att klara sig på sina löner. Och detta visar sig i poströsterna från landets norra delar, där det framstår som om nästan alla statstjänstemän röstade mot regeringen, säger Jeyasingham.
Men även i de områden som domineras av muslimer ville en klar majoritet ha ett regeringsskifte. Under förra året drabbades muslimer av en våg av hatbrott, bland annat i staden Aluthgama i landets södra delar, där ett upplopp resulterade i åtta döda. Detta samtidigt som flera butiker ägda av muslimer sattes i brand av singalesiska mobbar.
Detta har fått många muslimer att oroa sig över framtiden för de religiösa minoriteterna, en oro som ökat eftersom många uppfattade det som att regeringen inte tog attackerna mot muslimer och deras företag på allvar. Detta samtidigt som många ansåg att regeringen visade för stor tolerans för den hårdföra buddistiska organisationen BBS, som enligt många bedömare drivit på de religiösa spänningarna.
Nu återstår att se hur landets nya president lever upp till de förhoppningar som finns på honom i de nordliga och östra distrikten.
*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor styck, eller genom särskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni använt den.
