Bisjkek, 141204 (IPS) – Ingen annanstans i Centralasien är det civila samhället lika levande som i Kirgizistan. Men nu kan landet vara på väg att införa en lag som skulle kunna sätta stopp för många av de ickestatliga organisationernas verksamhet. Lagen påminner om en lag som infördes i Ryssland för ett par år sedan, där utlandsfinansierade organisationer stämplades som “utländska agenter”.
Anhängare av det nya lagförslaget menar att Kirgizistan måste skydda sig från arabiska islamister och västliga grupper som värnar om hbtq-personers rättigheter. Kritiker menar dock att lagförslaget skulle slå hårt mot yttrandefriheten och andra rättigheter i landet, samtidigt som de menar att lagförslaget är ett tecken på att Ryssland stärker sitt grepp om regionen med hjälp av lokala politiker som gör sitt bästa för att blidka Moskva.
Även om detta lagförslag, vars framtid snart kan komma att avgöras i parlamentet, inte skulle antas så menar kritiker att det finns andra pågående processer i landet som pekar åt samma håll.
Nyligen beslutade exempelvis landets nationella säkerhetskommitté, GKNB, att väcka åtal mot en lokal aktivist som engagerat sig i kampen mot tortyr, samtidigt som den USA-baserade organisationen Freedom House utsattes för trakasserier efter att man distribuerat en opinionsundersökning med flera känsliga frågor.
Frågan om det ryska inflytande över landets politiker är just nu hett diskuterad i huvudstaden Bisjkek. I staden cirkulerar mängder av rykten om att Moskva ska ha köpt inflytande över parlamentsledamöter, lokala medier, och till och med hela regeringsdepartement.
En av dem som står bakom det nya lagförslaget är parlamentarikern Nurkamil Madaliov. Han menar att den lag från 1999 som för närvarande reglerar ickestatliga organisationers verksamhet tillkom vid en tid då Kirgizistan var allt för öppet mot omvärlden.
-På den tiden rådde en enpolig världsordning där USA var det dominerande landet, och nu vet vi att denna ordning var orättfärdig. Alla pengar som finansierar ickestatliga organisationers aktiviteter syftar inte till att skapa en gynnsam situation, säger Nurkamil Madaliov till IPS.
Han menar att den nya lagen skulle hjälpa landet att skydda sig från två sorters hot – islamistisk extremism som finansieras av rika Gulfländer, och det arbete som bedrivs av västfinansierade organisationer för att sprida information om homosexuellas rättigheter och om preventivmedel.
Den juridiske experten Sjeradil Baktijulov menar dock att det underliggande syftet med lagförslaget är att skärpa myndigheternas möjligheter att slå till mot granskande organisationer.
-De skulle då kunna säga till en organisation: gör du inte det ena eller det andra så kommer du att stängas ner, säger Sjeradil Baktijulov.
Dinara Osjurahunova, som är ordförande för organisationen Koalitionen för demokrati och civilsamhälle, menar att det vilar en tung rysk skugga över lagförslaget. Hon säger att en organisation som hennes skulle begravas av byråkratiskt tvång, om förslaget skulle antas.
-Ryssland vill att deras politik och styre ska gälla här. Vår stat kan inte skydda oss eller den öppenhet som rådde tidigare. Eller så vill den inte göra det, säger hon.
Även vissa politiker har kritiserat lagförslaget. I samband med en parlamentarisk debatt nyligen hävdade en företrädare för justitiedepartementet att lagen skulle skapa en byråkrati som staten inte har råd med. I samband med samma debatt togs ett icke-bindande beslut om att frågan skulle bordläggas. Nurkamil Madaliov har dock utlovat att det ska genomföras en omröstning om lagförslaget innan årsskiftet.
Parlamentets vice talman Asija Sasijkbaova, som var en framstående aktivist innan hon blev politiker, är en av de kritiker som menar att det egentliga syftet med lagen är att den ska kunna användas för att tysta kritiska röster. Och tillägget om “utländska agenter” påminner enligt henne om den politik som fördes under Josef Stalins välde.
Nurkamil Madaliov medger att lagförslaget bygger på den liknande lag som infördes i Ryssland 2012. Men han förnekar att han eller andra som står bakom den givit efter för ryska påtryckningar.
-Denna lag skulle ge oss möjlighet att stå emot inflytandet från alla parter, däribland Ryssland, säger han.
Under de kommande månaderna ska parlamentet reformera dussintals lagar och förordningar inför Kirgizistans inträde i den ryskledda Euroasiatiska tullunionen.
De kritiker som menar att Ryssland försöker påverka läget i Kirgizistan pekar bland annat på en rad negativa artiklar som publicerats i den lokala pressen på senare tid, som på ryskt manér kritiserat organisationer som får ekonomiska bidrag från USA. På internet har det dessutom på senare tid spridits en video med den typ av anklagelser som förekommit på den ryska statliga televisionen.
I filmen, som fått titeln “Trojanska hästar”, anklagas USA för att utnyttja ickestatliga organisationer för att driva på en destabilisering av Kirgizistan på samma sätt som skett i Ukraina, i syftet att skapa ett anti-ryskt uppror. I filmen utpekas organisationer som Freedom House och Human Rights Watch, liksom det amerikanska biståndsorganet Usaid, som frontorganisationer för den amerikanska administrationens intressen.
*Denna text har tidigare publicerats av Eurasianet.org
