Bisjkek, 141023 (IPS) – Inför varje vinter tycks problemen med energiförsörjningen i Kirgizistan bli allt större. Strömavbrotten blir allt längre och de styrande verkar inte kunna göra något för att förbättra situationen. I år väntas problemen bli särskilt svåra.
Vintern är ännu inte här men oron ökar och befolkningen förbereder sig redan på svåra förhållanden. Ett klipp som lades upp på Youtube nyligen visar hur läkare i Kirgizistan tvingas att genomföra hjärtoperationer mitt under ett strömavbrott.
Det kirgiziska energibolaget Severelectro beskriver situationen som kritisk. De uppmanar sina kunder att minska sin elförbrukning och att försöka hitta andra sätt att värma upp bostäderna i vinter.
Södra Kirgizistan har varit utan gas sedan i april då ryska Gazprom köpte upp det största kirgiziska gasbolaget som var i djup ekonomisk kris och tog kontroll över landets gasförsörjning samtidigt som Uzbekistan meddelade att man inte tänkte samarbeta med Ryssland och leverera gas till södra Kirgizistan. Detta har tvingat invånarna i de södra delarna av landet att använda dyr el för att laga mat och bränna gödsel och ibland även möbler för att värma bostäder.
Dessutom har torka lett till att Kirgizistans viktigaste vattenkraftverk vid Toktoguldammen inte kunnat användas i sin fulla kapacitet.
Landets energiminister avgick den 9 oktober efter kritik från president Almazbek Atambajev men det har inte gjort mycket för att lugna medborgare som 89-åriga Valentina Tjebotok som bor i Maevka, en förort till Bisjkek.
Hon börjar gråta när hon tänker på den kommande vintern. Förra året sjönk temperaturen till -20 grader Celsius och hon tillbringade tre månader i ett skjul där hon eldade med kolpulver och gödsel i en liten spis. I år har hon skaffat en gaskamin, men med en pension på drygt 600 kronor i månaden kommer hon att tvingas använda den sparsamt.
Men det finns några goda nyheter. Kazakstan lovade den 14 oktober att leverera över en miljard kilowattimmar elektricitet i höst och vinter. I september meddelade Gazprom att gaspriserna för export till norra Kirgizistan kommer att sjunka med 20 procent.
I många delar av landet är elsystemet överbelastat. Innan Gazprom köpte upp det kirgiziska gasbolaget hade många invånare tröttnat på den ständiga bristen på gas och bytt ut sina värmesystem till el.
Det gjorde Maksim Tsai, maskiningenjör i Bisjkek, för sju år sedan.
-Jag var tvungen att byta till elvärme. Kirgizistan betraktades då som ett land med ett överflöd av elektricitet, säger han.
Regeringstjänstemän har gett motsägelsefulla besked när det gäller de 3-fas-adaptrar som Tsai och många andra nu använder. Vissa har sagt att de vill förbjuda adaptrarna som klarar högre strömstyrkor, andra har föreslagit avgiftshöjningar för hushåll med 3-fas-adaptrar.
Maksim Tsai säger att han planerar att byta tillbaka till gas.
-Regeringen fattade rätt beslut när de överlät Kyrgyzgaz till Gazprom. Det ser jag som en försäkran att vi inte kommer att ha problem med gasen även om det fortfarande kommer att vara dyrt, säger han.
Oklarheter kring elsystemen har gjort att en del sett möjligheter att stoppa pengar i egna fickor. En hotellägare i centrala Bisjkek uppger att han i september fick besök av anställda vid energibolaget Severelectro som ville beslagta hans 3-fas-adapter.
-De fick oss att underteckna ett dokument om att vi förstod varför adaptern skulle beslagtas. Vi bad om en kopia av dokumentet men nekades det. Vi fick behålla vår adapter efter att vi mutat dem. De sa att vi kunde vänta oss dagliga strömavbrott på över fem timmar i vinter, berättar hotellägaren.
I augusti uppmanade landets premiärminister Djoomart Otorbaev befolkningen att använda kol för uppvärmning i vinter eftersom det är ett relativt billigt bränsle. Kirgizistan har stora koltillgångar men industrin har skakats av skandaler. Organiserad brottslighet har drivit upp priserna och tvingat konsumenter och även myndigheter att köpa importerad kol.
Sultanbek Dzjoldosjbaev som säljer kol utanför huvudstaden säger att leveranser från Kara-Keche har minskat de senaste åren vilket drivit upp priserna. Lokala gäng tog kontroll över fyndigheterna under det kaos som rådde när president Kurmanbek Bakijev störtades 2010. Priset på ett ton kol har stigit mellan 25 och 35 procent denna säsong.
*Denna text har tidigare publicerats av Eurasianet.org
