Pyeongchang, Sydkorea, 141016 (IPS) – Att tjuvjakten på hotade djurarter fortsätter beror till stora delar på bristande polisiära insatser. Men för att nå framgångar måste även lokalbefolkningarna engageras i kampen. Det är budskapet från experter som just nu möts vid en internationell konferens om FN-konventionen om biologisk mångfald i Sydkorea.
Maheshwar Dhakal vid Nepals miljödepartement menar att för att få ett slut på tjuvjakt och illegal försäljning av hotade djurarter så krävs det insatser för att få lokalbefolkningarna med sig. Han menar att fattigdom i kombination med möjligheten att genom tjuvjakt tjäna snabba pengar ofta är orsaken till att människor deltar i verksamheten. De brottsbekämpande insatserna måste därför följas upp med åtgärder som skapar andra inkomstbringade aktiviteter.
-Alla vill tjäna pengar och få ett bättre liv. Men om du bara säger “gå ut och rädda djuren” så kommer det inte att fungera. Om du däremot kommer på metoder som uppmuntrar människor att skydda djurlivet, så kommer du med säkerhet att få med dem på tåget, säger Maheshwar Dhakal.
Den globala tjuvjakten och handeln med skyddade djurarter har mycket allvarliga konsekvenser – djurarter riskerar att bli utrotade, men verksamheten har även allvarliga ekonomiska effekter och omsätter enorma summor. Enligt den senaste rapporten om utvecklingen kring konventionen för biologisk mångfald så omsätter den illegala handeln med djur närmare 200 miljarder dollar om året.
I Asien, där tjuvjakten fortfarande är mycket omfattande, konfiskerar myndigheterna hela tiden nya laster med skyddade djurarter som krokodiler, ormar, tigrar, elefanter och noshörningar. Särskilt allvarlig är jakten på tigrar och noshörningar, eftersom båda dessa djurarter riskerar att utrotas.
Ett av de områden där tjuvjägare verkar är nationalparken Kaziranga i den indiska delstaten Assam, där två tredjedelar av världens återstående bestånd av den indiska pansarnoshörningen finns. I denna nationalpark fanns det förra året 2 553 noshörningar. Men bara under de senaste 13 åren har 126 noshörningar fallit offer för tjuvjägare.
FN:s miljöprogram Unep har tillsammans med Interpool i en rapport slagit fast att det finns en koppling mellan tjuvjakten och flera olika politiska konflikter i världen. Enligt denna studie används en stor del av de enorma pengar som den illegala handeln med djur inbringar till att “finansiera kriminella grupper, miliser och terrorgrupper, vilka utgör ett hot mot säkerheten och utvecklingen i många länder”. Enligt rapportförfattarna finns det flera militanta grupper i Central- och Västafrika som är engagerade i den illegala handeln med timmer och djur.
Braullio Ferreira de Souza Dias, som är huvudsekreterare för FN:s konvention om biologisk mångfald, understryker att den fortsatta tjuvjakten i många länder beror på bristande brottsbekämpande insatser.
-Regeringarna måste börja prioritera att lagarna tillämpas, säger han till IPS.
I ett första skede kräver det fler och bättre utrustade och utbildade poliser och skogsvakter. Samtidigt finns det enligt Braullio Ferreira de Souza Dias även andra metoder som visat sig vara mycket effektiva. Som exempel nämner han hur myndigheterna i Nepal har lyckats engagera lokalbefolkningarna – genom att ingå partnerskap med dem.
-Det som motiverat lokalbefolkningarna att bekämpa tjuvjakten är att hälften av alla pengar som nationalparkerna inbringar har gått tillbaka till de lokala samhället. Och myndighetsföreträdare har övertygat människor att om det inte blir ett slut på tjuvjakten så kommer det att leda till färre besökare i nationalparkerna – och därigenom minskade inkomster, säger han. De metoder som använts i Nepal har gett resultat. Under 1970-talet fanns det bara ett hundra vilda tigrar kvar i landet, en siffra som nu har fördubblats. På 1960-talet hade antalet noshörningar sjunkit till endast ett hundratal – och idag är de över 500.
*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor styck, eller genom särskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni använt den.
