Tokyo, 140925 (IPS) – Allt fler japaner tvingas leva i fattigdom – och en majoritet av de drabbade är kvinnor.
Två decennier av svag ekonomisk tillväxt har lett till sänkta löner och en arbetsmarknad med färre fasta anställningar. Förra året steg andelen fattiga i Japan till över 16 procent. En av dem som har svårt att få ihop sin ekonomi är den 55-åriga ensamstående frilansjournalisten Marlyn Maeda, som aldrig haft en fast anställning.
-Jag har fyra arbeten men lyckas knappt klara mig, säger hon till IPS.
Vid sidan av frilansjobbet arbetar hon på en teletjänstcentral, säljer kosmetika fem dagar i veckan samt arbetar i en bar en kväll i veckan. Hennes sammanlagda lön gör att Marlyn Maeda lever strax över den officiella fattigdomsgränsen med en årslön på motsvarande 70 000 kronor – men situationen är mycket otrygg.
-När teletjänstcentralen drog ned på min arbetstid och frilansarvodet sjönk blev jag väldigt orolig för min framtid. Om jag skulle bli sjuk och inte kunde jobba så skulle jag tvingas leva på gatan, säger hon.
Ibland tvingas Marlyn Maeda låna pengar av sina åldrande föräldrar för att klara sig. Men hon är långt ifrån ensam – och det stigande antalet fattiga kvinnor i Japan går stick i stäv med regeringens uttalade mål att stärka kvinnor och deras ekonomiska möjligheter.
Tidigare i år presenterade premiärminister Shinzo Abe ett antal reformer som syftade till att minska diskrimineringen av kvinnor på arbetsmarknaden och utjämna löneskillnaderna mellan män och kvinnor.
Många kvinnoaktivister och experter förhåller sig dock skeptiska till åtgärderna eftersom de menar att landets kvinnor fortfarande möter mängder av sociala och ekonomiska barriärer.
Närmare 60 procent av Japans kvinnor slutar arbeta i samband med att de får barn, och Shinzo Abe har därför satt som mål att fram till år 2020 kraftigt bygga ut barnomsorgen. En annan målsättning är att öka andelen kvinnor på ledande positioner.
Forskaren Hiroko Inokuma, som studerar de hinder arbetande mammor möts av, menar dock att det krävs ett enormt arbete om löftena ska kunna infrias.
-I synnerhet med tanke på den ökande otryggheten på arbetsmarknaden, som redan nu lett till mycket dystra fattigdomsnivåer bland kvinnorna.
Statistiken är tydlig. Var tredje ensamstående kvinna i åldern mellan 20 och 64 år lever i fattigdom. Detta samtidigt som elva procent av landets gifta kvinnor lever i fattigdom – men då gäller det i första hand kvinnor som blivit änkor.
Den stigande fattigdomen syns även i antalet personer som tvingas söka socialhjälp. År 2010 var den siffran högre än på flera decennier då drygt två miljoner, motsvarande 16 procent av befolkningen, tvingades söka socialbidrag.
Akiko Suzuki, som arbetar för en organisation som hjälper hemlösa, menar att premiärministerns reformer är otillräckliga.
-Efter att i flera års tid ha arbetat med människor med låga inkomster så ser jag ett mönster där antalet fattiga kvinnor ökar i takt med att deltidsarbeten och kortare anställningar ersätter tidigare heltidstjänster, säger hon till IPS.
Vanligast med deltidsanställningar är det inom vårdyrket – en bransch som helt domineras av kvinnor.
-Vi tar emot kvinnor som är desperata. Eftersom de saknar trygga anställningar tvingas de stå ut med hemska saker – som våld i hemmet eller trakasserier på arbetsplatsen, säger Akiko Suzuki.
Det finns närmare 20 miljoner japaner som har tillfälliga anställningar, vilket motsvarar 40 procent av arbetskraften. Av dessa är 63 procent kvinnor, och i genomsnitt är lönerna 38 procent lägre än bland de fast anställda.
Aya Abe, som forskar om fattigdom vid tankesmedjan NIPSSR, säger att fattigdomen bland landets kvinnor är ett gammalt fenomen.
-I flera decennier har kvinnor lyckats klara sig trots sämre löner eftersom de levt med sina män eller hemma hos sina föräldrar. Den nya fattigdomstrenden hänger samman med att färre kvinnor gifter sig och att fler fastnar i underbetalda jobb, eller tillfälliga deltidsanställningar, säger hon.
Akiko Suzuki menar att utvecklingen talar sitt tydliga språk.
-Den åldrande befolkningen och de otrygga anställningarna gör att feminiseringen av fattigdomen är här för att stanna.
