Tasjkent, 140915 (IPS) – Rysslands aggressiva politik i Ukraina har skapat oro hos Uzbekistans auktoritära regim. Nu finns det tecken på att landets ledning vill försöka distansera sig ytterligare från Ryssland.
Den forna Sovjetrepubliken Uzbekistan har sedan länge betraktat Ryssland med misstänksamhet. Landet har undvikit de regionala projekt som lanserats av Moskva och har inte visat något intresse för den ekonomiska union som Vladimir Putin fört fram i syfte att bibehålla Rysslands inflytande i den region som fram till 1991 låg i Sovjetunionen.
Uttalanden som på senare tid har kommit från den hårdföre presidenten Islam Karimovs regering tyder på att regimen är oroad över konflikten i Ukraina och gärna vill skapa en större distans till Ryssland.
I samband med att självständighetsdagen firades den första september passade Karimov på att fördöma den “totalitära” Sovjettiden, som enligt presidenten kännetecknades av “förödmjukelser och kränkningar, då våra nationella värderingar, traditioner och sedvänjor kränktes”.
Även om kritiken riktades mot dåtiden, och Karimov inte nämnde Ukraina, så stod det klart att det handlade om en attack mot Vladimir Putins nuvarande politik. President Karimov, som styr sitt eget land med järnhand, talade om behovet av att förhindra att konflikter blossar upp till fullskaliga krig i den nuvarande “oroande situationen”. Andra uttalanden om att länders suveränitet och gränser måste respekteras var tydligt riktade mot Ryssland.
Liksom flera andra forna Sovjetrepubliker har ledningen i Uzbekistan haft problem med att formulera sig i förhållande till konflikten i Ukraina – och till stora delar beror det på att president Karimovs regim inte uppskattar någon del av utvecklingen. De är oroliga för den ryska expansionismen, men ogillar också folkliga uppror.
-Ukraina har skapat en stor oro för Uzbekistan eftersom man räds båda sidor i konflikten, säger Alexander Cooley, professor vid Barnard College i New York och Centralasien-expert.
-De revolutionära maktskiften som vi sett i Ukraina är något som de uzbekiska myndigheterna under president Karimov oförtröttligt arbetat för att förhindra i sitt eget land, genom utrensningar av alla former av oppositionella krafter, säger Lilit Gevorgyan vid analysfirman IHS Global Insight.
Alexander Cooley menar att president Karimov är orolig för att Ryssland kommer att försöka underminera hans styre – om presidentens linje inte faller Moskva i smaken.
-Regeringen i Tasjkent är djupt orolig för Rysslands förmåga till medie- och desinformationskampanjer, samt statusen för de miljontals uzbeker som arbetar i Ryssland. Dessa gästarbetare skulle kunna användas som ett påtryckningsmedel av Moskva, säger Alexander Cooley.
Om Ryssland skulle besluta sig för att deportera de uzbekiska gästarbetarna så skulle Uzbekistan riskera att drabbas av en destabiliserande social kris. Landet står illa förberett för att kunna ta emot en stor mängd återvändande arbetare.
Uzbekistan har ingen gräns gentemot Ryssland och har en begränsad rysk befolkning, som utgör 5,5 procent av landets nästan 29 miljoner invånare. Men trots detta oroas ledningen i Tasjkent av den nya ryska politiken.
Alexander Cooley menar att utvecklingen sannolikt kommer att leda till att Uzbekistan försöker stärka banden med andra länder och regioner – i form av växande partnerskap med bland annat Kina. Att vända sig österut istället för västerut kan te sig mer lovande för Uzbekistan, bland annat på grund av att landets geopolitiska tyngd minskar i takt med att Nato drar sig ur Afghanistan, men också på grund av att många länder i väst undviker Uzbekistan på grund av den bristande respekten för mänskliga rättigheter i landet.
David Dalton, Uzbekistan-expert vid London-baserade Economist Intelligence Unit, menar dock att utvecklingen fortfarande är osäker.
-Uzbekistan har tenderat att vända sig mot väster när Ryssland uppträder för hårt, och sedan tillbaka mot Ryssland när länderna i väst ligger på för hårt om människorättsfrågor. Så skulle det kunna bli igen. Men det är oklart vad Uzbekistan nu skulle kunna erbjuda väst i utbyte, då de flesta av landets gasledningar går mot Kina och trupperna från Afghanistan är på väg att återkallas, säger Dalton.
Det land som har mest att vinna på Uzbekistans dilemma kan vara Kina, som redan nu köper stora mängder gas från landet.
-Karimovs besök i Peking i augusti var en tydlig signal om att Uzbekistan vill behålla goda kontakter med starka utländska partners, för att motbalansera det ryska inflytandet, säger Dalton.
*Denna text har tidigare publicerats av Eurasianet.org
