Bryssel, 140908 (IPS) – Arbetet pågår med att formulera de mål som ska vägleda FN:s utvecklingsarbete efter att millenniemålen löpt ut 2015. Civilsamhällets organisationer i Europa kräver ett tydligare rättighetsbaserat perspektiv, bland annat klart formulerade mål när det gäller jämställd kontroll över tillgångar.
-De nya utvecklingsmålen är en unik möjlighet för oss. Utrotandet av den extrema fattigdomen är inom räckhåll för oss. Men vi står fortfarande inför mycket stora utmaningar. Det är inte ett alternativ att bara “fortsätta som vanligt”, säger Seamus Jeffreson från nätverket Concord, en sammanslutning av flera tusen europeiska organisationer.
Han var en av deltagarna vid ett av utvecklingsutskottets möten i EU-parlamentet i Bryssel den 3 september.
FN har tillsatt en öppen arbetsgrupp för hållbara utvecklingsmål, OWG, som tar fram de mål som ska ersätta de åtta millenniemålen om bland annat en halvering av den extrema fattigdomen, bekämpning av spridning av hiv och universell tillgång till grundskoleutbildning till år 2015.
De nya utvecklingsmålen måste genomsyras av ett rättighetsbaserat perspektiv annars finns det en risk att dessa kan förhandlas bort i överenskommelser med inflytelserika stater som är mindre intresserade av att respektera mänskliga rättigheter, menar utvecklingsorganisationer i Europa.
-Vi ser inte att utvecklingsmålen genomsyras av ett människorättsbaserat perspektiv. Men det måste ligga till grund för målen. De görs inga kopplingar till att människor har rätt till resurser. Vi kan inte presentera en utvecklingsagenda där människors grundläggande rättigheter inte blir respekterade, säger Seamus Jeffreson.
Även Thomas Mayr-Harting, EU:s ambassadör vid FN, instämmer i kritiken.
-Ur vår synvinkel måste ett rättighetsbaserat perspektiv, god samhällsstyrning och rättssäkerhet stärkas i utvecklingsmålen, sade han.
Concord välkomnar att ett särskilt mål är formulerat för jämställdhet.
-Men det krävs fler detaljer för att detta inte ska bli en innehållslös slogan. Vi måste fokusera på kvinnors rätt till tillgångar. Majoriteten av världens jordbrukare är kvinnor, men de äger inte marken. Det finns lagstiftning som berövar kvinnor rätten att ärva egendom, säger Seamus Jeffreson.
EU kommer att presentera gemensamma ståndpunkter innan de mellanstatliga förhandlingarna om utvecklingsmålen inleds i januari 2015. I förhandlingarna kommer det även ingå förslag från FN:s högnivåpanel som tillsattes 2012 av FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon med uppdraget att formulera målsättningar för det globala utvecklingsarbetet.
-Nu hoppas vi att Ban Ki-Moon kommer att spela en viktig roll för att föra processen vidare, säger Thomas Mayr-Harting.
Han tillägger att Ugandas utrikesminister Sam Kutesa som i mitten av september tar över som ordförande i FN:s generalförsamling också kommer att ha en nyckelroll.
Ajay Kumar Bramdeo, Afrikanska unionens ambassadör vid EU som också deltog i mötet i Bryssel, säger att mer än 90 procent av AU:s prioriteringar har tagits med i de föreslagna nya globala utvecklingsmålen, däribland klimatprioriteringar.
-Klimatförändringarnas effekter märks redan i länder i Afrika. EU som länge varit en viktig historisk, politisk, ekonomisk och social partner för Afrika kommer också att märka av effekterna av klimatförändringarna i Afrika, tillade han.
Ajay Kumar Bramdeo betonar vikten av att världens rika länder mobiliserar finansiella resurser till FN:s klimatfond som ska finansiera klimatanpassning, att fattiga länder får tillgång till klimatvänlig teknik och får möjlighet att arbeta för att minska risken för klimatkatastrofer.
Ole Lund Hansen, som vid mötet i Bryssel representerade FN-initiativet Global Compact som betonar företags samhällsansvar, menar att de nya utvecklingsmålen inte kan uppnås utan ett aktivt deltagande av företagssektorn.
-Enligt vissa beräkningar skulle det krävas ytterligare investeringar på 2,5 miljarder dollar per år för att de nya utvecklingsmålen ska kunna nås. Det står klart att vi måste ta hjälp av den privata sektorn, säger han.
Förslagen till de 17 nya hållbara utvecklingsmålen, som strävar mot att utrota den extrema fattigdomen till år 2030, fokuserar på fattigdomsbekämpning, utbildning, jämställdhet och minskade skillnader i utveckling. Bland målen ingår även en hållbar användning av vatten och sanitet, energiproduktion, produktiv sysselsättning, industrialisering, skydd av ekosystem och ett stärkt globalt partnerskap för en hållbar utveckling.
Målen ska slutgiltigt godkännas av världens ledare i september 2015.
