La Paz, 140218 (IPS) – En omdiskuterad lag mot rasism och diskriminering trädde i kraft 2010 i Bolivia. Sedan dess har ingen fällts för brott mot den nya lagen trots hundratals anmälningar.
Rebeca Javier är en ung journalist som den 31 december förra året intervjuade folk på gatan i staden Santa Cruz de la Sierra. Plötsligt attackerades hon av en man som utsatte henne för misshandel och rasistiska påhopp av det slag som ofta riktas mot landets ursprungsbefolkning.
Mannen greps, men några timmar senare var han fri igen – trots att händelsen hade filmats och trots att det fanns vittnen.
-Jag bad åklagaren om att hon skulle stå upp för rättvisan, men hon ville inte lyssna på mig, säger Javier till IPS.
-Inte en enda dom har fallit. Åklagare och domare klassar inte diskriminering som brott, säger Leoncio Gutiérrez, chef för Lucha contra el Racismo y Toda Forma de Discriminación, ett statligt kontor för bekämpning av rasism och alla former av diskriminering.
-Om det finns en lag, bör det finnas straff, säger Griselda Sillerico från landets ombudsmannakontor.
Sillerico menar att straffrihet råder och att diskriminering tolereras i landet, trots att ursprungsbefolkningen utgör en majoritet av landets 10,3 miljoner invånare och trots att landets ledare Evo Morales är den första presidenten från ursprungsfolket aymara.
I Rebeca Javiers fall blev angriparen släppt efter åtta timmar trots att det fanns bevis och vittnesmål om att han hade slagit henne, spottat på henne och kallat henne “colla de mierda” (ung. “jävla indian”) – ett rasistiskt uttryck som används mot aymara-kvinnor i de västra delarna av landet.
Javier som arbetar på en av de stora tv-kanalerna i regionen beskriver sina känslor av vanmakt i förhållande till åklagaren och säger att hon lämnat in ytterligare en anmälan. Nu utreds ärendet av en speciell brottsofferenhet inom polisen.
Lagen mot rasism och diskriminering godkändes i oktober 2010 i Bolivia och betraktades redan från början som kontroversiell eftersom den också innebär att medier kan utsättas för ekonomiska sanktioner och indraget arbetstillstånd i upp till ett år om de sprider “rasistiska och diskriminerande idéer”.
De som arbetade fram lagen försöker fortfarande göra den känd via sociala myndigheter, departementskommittéer, landets ombudsmannakontor och den permanenta parlamentariska församlingen för mänskliga rättigheter i La Paz, APDHLP, berättar Leoncio Gutiérrez.
Handlingar med rasistiska motiv är numera brottsliga, liksom diskriminering, spridande av och uppmuntran av rasistiska idéer, verbala kränkningar eller deltagande i rasistiska eller diskriminerande organisationer. Brott mot lagen kan ge fängelse på mellan ett till sju år.
-Det är anmärkningsvärt att det inte finns några kända åtal när det gäller den här lagen. Nu tre år senare ser vi inga tydliga framsteg inom den juridiska avdelning som har ansvar för införandet av lagen, säger Verónica Sánchez, generalsekreterare för APDHLP till IPS.
Mellan 2010 och oktober 2013 tog landets ombudsmannakontor emot 1 652 anmälningar om rasism och diskriminering.
-Lagens syfte är inte att fylla fängelserna med personer som gör sig skyldiga till diskriminering, säger Jorge Medina, afroboliviansk parlamentsledamot och en av dem som verkat för införandet av lagen.
Han är positiv till användning av förlikning men säger att han är bekymrad över bristen på uppföljning av fall som bör lösas i allmän domstol.
Verónica Sánchez från APDHLP menar att det är viktigt att det utformas utbildningsprogram för studenter om värderingar och respekt för olikheter.
*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor styck, eller genom särskilda bildabonnemang. Om ni vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: sweden(a)ipsnews.net och meddela att ni använt den.
