Johannesburg/Port Elizabeth, 131209 (IPS) – Samtidigt som världen sörjer Nelson Mandelas bortgång säger Tokoyo Sexwale, politiker, affärsman och nära vän till Mandela, att det återstår mycket arbete för att uppnå de ideal som Mandela stod för.
Sydafrika har ett av världens mest jämställda parlament men brottas samtidigt med stora inkomstklyftor och brister i utbildningssystemet och i hälsovården.
Nelson Mandela blev 1994 Sydafrikas första demokratiskt valda president. Den före detta presidenten avled på torsdagskvällen klockan 21.50 omgiven av sin familj i sitt hem i en förort till Johannesburg. Mandela blev 95 år gammal.
-Vi uppmanar människor att hedra Madiba genom att stå upp för det han stod för. Vi är fria i dag tack vare Mandela, säger Sexwale med hänvisning till Mandelas kamp mot rasism och för allas lika värde. Madiba, som Mandela kallas kärleksfullt av sina landsmän, är hans klannamn.
-Döden innebär sorg. Men vi firar hans liv. Det var 95 meningsfulla år, säger Sexwale till IPS.
Ledare runt om i världen sörjde den tidigare Nobelpristagaren och USA:s president, Barack Obama, sa: “Vi kommer inte att se hans like igen”.
Men det var Mandelas nära vän och förtrogne, den sydafrikanska politikern, apartheidmotståndaren och tidigare politiske rådgivaren Ahmed Kathrada, som rörde många till tårar med sina innerliga ord.
-Vi har känt varandra i 67 år och jag hade aldrig trott att jag skulle bevittna din bortgång. Vem ska jag nu vända mig till för lindring, tröst och råd, sa han.
Kathrada sa i en intervju med IPS innan Mandelas död att Mandelas livsgärning alltid kommer att bli hågkommen. Han framhöll dock att mycket återstår att göra för att uppnå de ideal om antirasism som Mandela gav uttryck för efter frigivningen 1990 när han suttit fängslad i 27 år.
På Kathradas kontor finns det ett fotografi av honom där han sitter i en soffa bredvid Mandela, hans tidigare chef. På fotot ser det ut som om de skrattar åt ett gemensamt skämt. “Det är dags för dig att gå i pension, Madala”, står det i kursivt på fotot som Mandela gav Kathrada 2001.
-Vi kallade varandra “madala” – gamla man. Hela världen kallar honom Madiba men han var min “madala”, förklarar Kathrada.
Det starka bandet mellan dem som formats av de många åren tillsammans i kampen för ett fritt och demokratiskt Sydafrika lyser igenom i fotografiet. Både Kathrada och Mandela dömdes till livstids fängelse under Rivonia-rättegången som hölls mellan 1963 och 1964. De och flera ledare för partiet ANC anklagades för sabotage mot apartheid-regeringen. Både Kathrada och Mandela satt fängslade på Robben Island, en ö utanför Kapstaden.
Kathrada förklarar att de 50 år senare hade en väldigt öppen och ärlig vänskap och förenades i sin strävan för demokrati.
-Madiba var inget helgon man han gav aldrig upp sin kamp mot orättvisor. Han var en tiger. Vi visste att vi skulle vinna kampen och uppnå demokrati – men det slog mig aldrig att Mandela skulle bli president.
Mandela blev Sydafrikas första svarta president 1994 och lämnade efter valet 1999 över presidentposten till vicepresident Thabo Mbeki.
Den sydafrikanska domaren Siraj Desai, som deltog aktivt som aktivist i många juridiska strider mot apartheidregimen, säger att Mandela som var utbildad jurist reformerade Sydafrikas rättssystem i grunden.
-Han har gjort en oändligt stor insats genom införandet av en rättsordning som grundar sig på mänskliga rättigheter. Han förändrade helt sättet som vi tillämpade juridiken. Hans tankegods framkommer tydligt i människorättslagen, säger Siraj Desai.
Desai säger dock att sydafrikaner inte kan blunda för fattigdomens verklighet.
-De socioekonomiska rättigheterna är inte uppfyllda, men jag menar att det är tillämpningen av lagarna som brister.
Fazila Farouk, sydafrikansk aktivist känd för sin kamp för social rättvisa, säger att det Mandela lyfte fram i sitt tal under Rivonia-rättegången på 1960-talet fortfarande är aktuellt.
-Mandela talade om människor på landsbygden, hur de drabbades av jorderosion och torka. Han talade om de förfärliga arbetsvillkoren för de svarta lantarbetarna. Han talade om inkomstklyftorna och det segregerade utbildningssystemet och hur fattigdom och undernäring påverkar barnens inlärningsförmåga.
Farouk säger till IPS att den sorgliga sanningen är att man kan ta delar från Mandelas tal från 1963 för att beskriva den verklighet som många sydafrikaner står inför idag. Men hon medger att tillgången till utbildning har förbättrats radikalt sedan Sydafrika blev en demokrati 1994.
-Men inkomstskillnaderna – om vi inte tar itu med dem – kommer vi inte kunna att lösa våra problem, säger hon.
Jämställdhetsaktivisten Lindsay Ziehl säger att sydafrikanska kvinnor fått det mycket bättre på det juridiska området tack vare Mandela.
-Han har gjort en betydande insats i att skapa lika förutsättningar för män och kvinnor. Vi har bättre lagar och bättre utbildning på polisstationer och i domstolarna.
Sydafrika införde även lagstiftning mot våld i nära relationer 1998. Lindsay Ziehl säger också att det är fler kvinnor inom politiken än någonsin tidigare. Sydafrika har ett av världens mest jämställda parlament.
Daygan Eager från Rural Advocacy Health Project säger att Sydafrikas fattiga saknar tillgång till en god hälsovård och att det i vissa delar av landet skett försämringar. Enligt honom har den makroekonomiska politiken i landet varit inriktad på städerna medan landsbygden har blivit mycket eftersatt.
