Warszawa, 131125 (IPS) – FN:s klimatförhandlingar i Warszawa slutade på ett dramatiskt sätt under lördagkvällen i diskussioner mellan USA:s främste klimatförhandlare Todd Stern och Sai Novoti som representerade G77-länderna.
Situationen liknade ett bråk på en skolgård mellan två läger – och här gällde det länderna i Nord och Syd. Efter två veckor och en 36 timmar lång förhandling var stridsfrågan en tredje pelare i det nya globala klimatavtalet som ska sys ihop till klimatmötet i Paris 2015. Länderna i Syd, som representerar 80 procent av världens befolkning, fick slutligen igenom en mekanism som fokuserar på förlust och skada till följd av klimatförändringarnas effekter, vid sidan av utsläppsminskningar och anpassningsåtgärder.
Orkanen Hiyan som orsakat enorm förödelse i Filippinerna bara några dagar innan klimatkonferensen inleddes blev en illustration för de enorma förluster och skador som kan uppstå till följd av klimatförändringarna. Filippinernas chefsförhandlare Yeb Saño fick stående ovationer i ett känsloladdat tal under mötet där han meddelade att han inlett en hungerstrejk till dess att man nått meningsfulla resultat i förhandlingarna. Ett klipp från talet har fått över en miljon Youtube-visningar.
Saños krav gällde bland annat det som kommit att kallas Warszawamekanismen och som gäller ersättning för klimatskador och som anses vara ett av få konkreta framsteg på klimatmötet. Även en överenskommelse om arbete för minskad avskogning anses vara en av framgångarna. Mycket återstår dock att definieras eftersom klimatförändringar bidrar till både ekonomiska förluster och förluster som inte kan mätas i pengar. Det ökande antalet klimatflyktingar är en viktig fråga som ännu inte behandlats.
-Warszawamekanismen är ett genombrott, men vi har en lång väg att gå innan vi har ett effektivt klimatavtal, säger Saleem Huq vid International Institute for Environment and Development.
I protest mot att de rika länderna äventyrar internationella klimatåtgärder lämnade 800 representanter från civilsamhället klimatmötet under torsdagen. Utmarschen gjordes under parollen “polluters talk – we walk” och i missnöje över resultaten av förhandlingarna.
-Sammantaget är resultatet av klimatmötet blandat. Det har mest handlat om minimumåtgärder, säger Alden Meyer från organisationen Union of Concerned Scientists som närvarat vid nästan alla klimatförhandlingar de senaste 19 åren.
FN-förhandlingarna är del av en process att få fram ett nytt bindande klimatavtal för att hålla den globala uppvärmningen under två grader Celsius och för att hjälpa fattiga länder att klara klimatförändringarnas effekter.
I samband med klimatmötet i Köpenhamn 2009 beslutades om en grön fond. Industriländerna lämnade då fokus på utsläppsminskningar men utlovade 700 miljarder kronor per år fram till år 2020 till utvecklingsländer för anpassning till klimatförändringar. Fonden fick in pengar under de första tre åren, men saknar nu medel. Förhoppningen var att klimatmötet i Warszawa skulle sätta press på länderna att leverera de utlovade pengarna, men så blev det inte.
Länder som Tyskland, Schweiz och andra länder i Europa har endast utlovat medel på motsvarande 720 miljoner kronor till den gröna klimatfonden. Utvecklingsländerna ville ha en garanti för motsvarande 460 miljarder kronor per år fram till år 2016, men det satte USA, Kanada, Australien, Japan och flera andra länder stopp för i förhandlingarna.
-Rika länder har vägrat se sitt rättsliga och moraliska ansvar för klimatfinansieringen, säger Lidy Nacpil från organisationen Jubilee South.
